Satsningar på cykelbanor är ett sätt att förebygga ohälsa.
Medicinska riksstämman:

Från folkhälsa till etiska frågor

2012-11-26

Ny forskning visar att fysisk aktivitet kan förhindra kroniska sjukdomar och för tidig död. Och patientens ökande kunskap och makt, den snabba medicinsktekniska utvecklingen och begränsade resurser ställer de etiska frågorna på sin spets. Det är två av ämnena på årets medicinska riksstämma.

Professor Bente Klarlund Pedersen är en av Danmarks mest kända folkhälsoexperter. Hennes recept för att få ett långt liv och slippa åldersrelaterade sjukdomar stavas fysisk aktivitet och träning. Hon är professor i integrativ medicin vid Rigshospitalet och chef för Centrum för inflammation och metabolism.

– Det som sker med åldern är att många får en tilltagande kronisk inflammation. Den har en väsentlig roll vid utvecklingen av åldersrelaterade sjukdomar som hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes. Fysisk träning har en anti-inflammatorisk effekt, säger Bente Klarlund Pedersen.

Forskning visar att även immunsystemet kan bli senilt och att åldrade celler blir förvirrade och har svårt att hitta rätt när de ska skydda kroppen mot bakterier.

– Vi håller på att kartlägga de omkring 600 olika hormoner som våra muskler producerar när vi rör på oss. Vi vill ta reda på deras funktioner och vi vet redan att de förebygger bland annat hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och cancer.

Fysisk aktivitet

Temat för en av Bente Klarlund Pedersens föreläsningar vid årets Medicinska Riksstämma är just ”fysisk aktivitet som förebyggande åtgärd för samhällshälsa”. Ett av målen för hennes forskning är att kunna ta fram individuella behandlingsplaner på fysisk aktivitet utifrån vilken sjukdom patienterna lider av.

– Vi behöver en ny infrastruktur som stöder en hälsosam livsstil. Om samhället enbart ska förlita sig på mediciner eller kirurgi för att bota livsstilssjukdomar som fetma kommer kostnaderna att skena iväg.

– Vi riskerar också att få ett mycket polariserat samhälle med en grupp människor som lever sunt och bryr sig om sin hälsa och en annan grupp som inte bryr sig alls, säger Bente Klarlund Pedersen.

Satsningar som stöder fysisk aktivitet kan handla om en medveten satsning på cykelbanor som man gjorde i Köpenhamn. Det kan också vara åtgärder som gör det krångligare att röka, men enklare att äta hälsosam mat.

– Fysisk inaktivitet är lika farligt som rökning. Du förkortar livet tio år med rökning och fem år med fysisk inaktivitet. Om du dessutom är fysisk inaktiv riskerar du att dessutom att vara sjuk de sista fem–tio åren av ditt liv. Det är varken försvarbart ur ett individuellt eller ur ett samhällsekonomiskt perspektiv.

Etisk utmaning

Anders Ågård är specialist i allmän internmedicin och kardiologi vid Angereds närsjukhus och varvar sin kliniska tjänst som kardiolog (hjärtspecialist) med att undervisa i etik, bland annat på läkarprogrammet vid Sahlgrenska akademin.

– En etisk utmaning i vardagen är att hitta balansen mellan att respektera patientens självbestämmande och värderingar, och att kunna sätta gränser.

Anders Ågård är en av föreläsarna på Medicinska riksstämman. Hans symposium ”lindra lidande och/eller orsaka död” är också en kurs för intresserade ST-läkare.

– Patientens delaktighet och en tydlig dokumentation av ställningstaganden är grundläggande när det handlar om att avstå eller avbryta en livsuppehållande behandling. En central fråga i sammanhanget är att mediciner som vi ger för att lindra lidandet för patienten samtidigt kan förkorta livet något. Hur bör man se på det?

Allt mer välinformerade patienter är en stor utmaning – men också en möjlighet. Fler ser kanske vård som vilken annan tjänst som helst. Då kan det vara svårt för en läkare att motivera varför man inte försöker med fler behandlingsalternativ eller varför man vill avbryta en behandling.

Patient jämställs med kund

Anders Ågård ser positivt på patientinflytande och transparens inom vården.

– Det som kan oroa mig är att en viktig dimension i själva mötet mellan läkare och patient – tilliten – minskar i betydelse i takt med att patienten allt mer jämställs med en kund. Det handlar ju om att lita på att läkaren gör sitt allra bästa för dig, även om du inte är påläst. Någon har också sagt att patientinflytande är perfekt för de som är kan ta till sig information och tala för sin sak, men hur går det för de svaga grupperna?

Ett råd för ett etiskt bemötande i vardagen är att vara verkligt närvarande i mötet med patienterna, enligt Anders Ågård.

– Se till att lyssna! Ta dig tid att vara här och nu i samtalet med patienten även om du är stressad. Att göra det lilla extra kan betyda väldigt mycket för patienten. Ambitionen är förstås att själv försöka leva som jag lär, säger han.

1
Text: Carina Järvenhag
Foto: Anders Gustafsson

Ta del av information om behandlingen av dina personuppgifter