Kerstin Sahlin är professor i företagsekonomi vid Uppsala universitet. Den 1 januari blir hon huvudsekreterare för humaniora och samhällsvetenskap vid Vetenskapsrådet.
Ny huvudsekreterare på Vetenskapsrådet

Med stort intresse för forskningspolitik

2012-11-23

Hon forskar om offentlig organisation, den senaste tiden kring ledning och styrning av universiteten. Men de närmaste åren behöver hon lägga forskningen lite åt sidan. Efter årsskiftet börjar Kerstin Sahlin, professor i företagsekonomi vid Uppsala universitet, som huvudsekreterare för humaniora och samhällsvetenskap vid Vetenskapsrådet. 

– Jag är otroligt intresserad av forskningspolitik.

Hon ser verkligen entusiastisk ut, Kerstin Sahlin, när hon svarar på frågan om varför hon nu tar sig an uppdraget att vara huvudsekreterare för humaniora och samhällsvetenskap vid Vetenskapsrådet.  Tidigare har hon rört sig en hel del i liknande sammanhang: mellan 2000 och 2006 var hon ledamot i ämnesrådet, därefter var hon prorektor vid Uppsala universitet fram till 2011 och hon har haft olika internationella uppdrag, till exempel i European Science Foundation (ESF), The International Max Planck Research School och Copenhagen Business School.

Vad främjar god forskning och hur bedömer man bäst forskningskvalitet? Sådana frågor engagerar henne. Och så den allt vanligare föreställningen om att forskningens legitimitet kan kopplas till nytta. Hur rimmar det med nyfikenhetsstyrd grundforskning?

Vad vi menar med nytta

– Ibland möter man orealistiska förväntningar på att forskning ska leda till omedelbara förändringar. För mig är det särskilt viktigt att grundforskningen får ta plats, men det är inte alltid så lätt att förklara varför. Vi behöver klargöra vad nytta kan vara.

I början av 2000-talet upplevde hon en rädsla hos forskare för att tala om nytta.

– Kanske för att vi satte likhetstecken mellan nytta och tillämpad forskning. Idag tror jag inte forskare värjer sig på samma sätt. För humaniora och samhällsvetenskap kan nytta handla om att en ständigt pågående självreflektion är nödvändig för ett vitalt samhälle.

En viktig uppgift för humaniora och samhällsvetenskap är just att spegla människans villkor i samhället. Det gör inte forskningen väsensskild från den som traditionellt betecknas som science, framhåller Kerstin Sahlin och sveper med armen i riktning mot laboratoriesalarna i anslutning till den hall på Karolinska institutet där vi sitter. Bakom glasdörrarna rör sig människor i vita rockar.

– Samma sak gäller för den forskning som bedrivs här som för litteraturvetenskap – den ska öka vår kunskap.  Även om resultaten inte går att testa i ett labb kan man ändå testa om de är hållbara. Det väsentliga i all forskning är att det finns en systematik i slutsatserna.

Diskutera kvalitet över ämnesgränserna

Hennes erfarenhet är att det i allra högsta grad går att diskutera kvalitet över ämnesgränserna.

– Man kan nästan alltid föra en diskussion om vad som är god forskning och inte. Dessutom är ju ämnesgränser inget statiskt, något som är viktigt att ha i åtanke i ett ämnesråd.

Själv är hon företagsekonom och forskar om mötet mellan företag och stat, privat och offentligt, mellan företagsekonomi och offentlig administration.

– Det uppfattar många som statsvetenskap. Men i Sverige finns en stark tradition att studera sådana frågor inom företagsekonomi, medan man internationellt ofta sorterar dem under sociologi.

Ideer reser över världen

När hon disputerade 1986 drog en reformvåg över den offentliga sektorn världen över. Styrnings- och organisationsmodeller hämtade från företagsvärlden infördes i offentlig förvaltning. Hennes avhandling handlade om byggprojekt som involverade både företag och kommuner, bland annat handlade den om hur Globen kom till.

– Blandningen mellan olika regelverk och beslutsformer gjorde beslutsprocesserna komplexa och oklara, och de som förstod att utnyttja detta fick centrala positioner.

Hon fascinerades av samspelet mellan företagsvärlden och det offentliga.

– Särskilt hur det tar sig uttryck inom sjukvården, men också inom skolan och hos kronofogden. Jag har undersökt hur modeller från den ena sfären omtolkades då de infördes i den andra – och hur de ibland kraschade, som kundorienteringen inom vården.

Influenserna har också gått åt andra hållet. En idé som blev populär i slutet av 1990-talet var att företagen skulle ta socialt ansvar. Den utvecklingen aktualiserar viktiga frågor kring företagens roll i ett samhälle, menar hon.

– Det är spännande att följa hur de här idéerna reser över världen; hur de är mer eller mindre globala.

Management på universiteten

Så småningom kom management-tankarna också att prägla universiteten. Vilka konsekvenser det har fått för styrning och ledning är vad Kerstin Sahlin har koncentrerat sig på den senaste tiden.

– Det har fört mig in på frågor om vad ett universitet egentligen är och vad det är till för. Universiteten har fått så många funktioner idag att de riskerar att tappa sin kärna. Nya mått och bedömningar, en aktivare styrning med management- och marknadstänkande och en urholkad kollegialitet är delförklaringar till detta.

Kommer du inte att sakna att ha tid för din egen forskning när du nu blir huvudsekreterare för humaniora och samhällsvetenskap vid Vetenskapsrådet?

Kerstin Sahlin ler och medger att jo, men: 

– Jag tycker det är roligt att forska, men jag har samlat på mig så mycket erfarenheter som jag tror kan komma till nytta i den rollen. Det kliar lite i fingrarna att ta tillvara dem.

– Sedan är det så här också: Jag tycker det är roligt att lära mig nya saker. I min egen forskning har jag alltid prioriterat bredd framför djup. Det sägs att forskare blir man antingen för att man vill vara student hela livet, eller för att man vill vara lärare. Jag tillhör den förra kategorin.

Text: Ragnhild Romanus
Foto: Jyrki Sivenius