En fluga i ett spindelnät, rökutveckling, ett utspillt glas med kaffe samt ett terrarium fyllt med råttfällor. Fyra av Peter Hagdahls 250 experiment på temat transformationer och komplexa system.

Han gör datorkonst av forskning

2012-10-01

Som konstnär har Peter Hagdahl länge intresserat sig för hur det globala nät av information som vävs allt tätare runt oss påverkar vår identitet, vår världsbild, våra drömmar och värderingar. De senaste tre åren har han utforskat detta tema även inom ramen för ett konstnärligt forskningsprojekt.

– Det har varit ett fantastiskt tillfälle att gå djupt ner i en frågeställning, säger Peter Hagdahl. Mitt mål är att undersöka dels hur vi förändras av informationsflödena runt omkring oss, dels hur dessa flöden och transformationer kan gestaltas konstnärligt. 

I sitt projekt Händelser, konflikter och transformationer (komplexa system) undersöker han bland annat nyhetsflöden, flöden i sociala medier och flöden av finansiell information på internet. Att till exempel ställa nyhetskanalernas information mot twitterkommentarer om samma nyheter ger ett intressant perspektiv på etablissemang kontra gräsrotsnivå, menar Peter Hagdahl. Han samlar också information om omvandlingar i helt andra typer av komplexa system: väder, trafikolyckor, hur vätskor rinner och hur föremål håller eller går sönder.

– Situationer där små detaljer får avgörande betydelse för ett förlopp, till exempel på grund av så kallade tipping points, intresserar mig, säger Peter Hagdahl. Jag har satt samman en serie av experiment som belyser detta. De flesta har jag utfört själv, men det finns också videomaterial som jag hämtat från internet, som en form av citat.

Agenter på internet

Peter Hagdahl gestaltar temat flöden och transformation bland annat genom datorbaserade konstverk som reagerar på stimuli: de känner av och förändras av informationsflöden eller mänsklig närvaro. Till exempel en bildskärm med grupper av ord som påverkas av betraktarens rörelser.

– Mycket av mitt forskningsprojekt har handlat om att utveckla dataprogram som fungerar som agenter som utvinner information från internet, säger Peter Hagdahl. Det är ett område inom dataforskningen där det händer mycket nu.

Hans konstnärliga forskning anknyter till en rad vetenskapliga forskningsområden som datavetenskap, informatik, dynamiska system och sociologi.

– Jag försöker ta del av den vetenskapliga forskningen på relevanta områden och omsätta den i experiment i mitt projekt. Däremot skulle jag aldrig försöka mig på att skriva vetenskapligt inom till exempel informatik. Det är inte där, utan i den konstnärliga forskningen, som jag kan tillföra något. Är man inte medveten om sådana avgränsningar blir det bara dålig forskning.

Större handlingsfrihet än i konsten

Rollen som konstnärlig forskare ger honom en handlingsfrihet som idag i stor utsträckning saknas i konsten, menar Peter Hagdahl.

– Konst har utvecklats till ett format, idag i ännu högre grad än tidigare. Konstvärlden styrs av marknadskrafter och museers varumärkesbyggande, vilket inte alltid främjar själva konsten. Idén om det avgränsade konstverket genomsyrar fortfarande det mesta som görs. Mot den bakgrunden är det en enorm frihet att vara konstnärlig forskare och för ett tag slippa tänka i format och avgränsade verk som ska passa en marknad.

Nu finns det för all del format även i den konstnärliga forskningen. Att presentera sitt arbete i två delar, en skriftlig och en gestaltande, har blivit det normala sättet att redovisa konstnärlig forskning. Det är en konvention som Peter Hagdahl ifrågasätter och själv inte tänker följa.

– Problemet med den traditionella föreställningen – att man ska lämna efter sig en rapport och ett konstnärligt verk – är att väldigt få konstnärer kan skriva bra rapporter. Själv lutar jag åt att sammanfatta mitt forskningsprojekt som en DVD med videomaterial och stillbilder och så lite text som möjligt.

Våren 2013 ska Peter Hagdahl slutredovisa sitt forskningsprojekt. Något nytt projekt i egen regi blir det knappast efter det, säger han. Däremot kan det tänkas att han fortsätter att forska tillsammans med sina kolleger vid DSV, institutionen för data- och systemvetenskap, vid Stockholms universitet, där han numera är gästprofessor.

– Jag uppskattar DSV:s betoning av humaniora i teknik, och menar att det är ett perspektiv vi behöver mer av. Annars tappar vi hela frågan om varför vi gör saker. Jag tror att den humanistiska kritiskt granskande blicken är en fördel som Europa har kvar och bör värna om i en tid när andra delar av världen blir allt vassare på rent instrumentell kunskap. Det, om något, är ett skäl till att satsa på konstnärlig forskning.

Text: Anders Nilsson
Foto: Peter Hagdahl

Ta del av information om behandlingen av dina personuppgifter