Lenafloden sydväst om Yakutsk i Ryssland. Floden har eroderat sig ner i kambrisk kalksten, en typ av bergrund med material som kommer att kunna undersökas med Vegacenters utrustning.

Spektrometer avslöjar livets uppkomst

2012-09-20

Stora förändringar i jordens miljö och klimat kan studeras på mikroskala i Naturhistoriska riksmuseets nya Vegacentrum för mikroanalys. Den 20 september 2012 undertecknade museet och Vetenskapsrådet överenskommelsen om finansiering för centret som blir nationellt och tillgänglig för forskare i hela landet.

Hjärtat i centret blir en anläggning för masspektrometri som kommer att kunna användas inom många forskningsområden.

– Vi tror att tyngdpunkten blir forskning inom geovetenskap, men tekniken är lämplig för kemisk analys och isotopanalys i mikrometerskala av många typer av material, säger Per Andersson, chef för Naturhistoriska riksmuseets laboratorium för isotopgeologi, som kommer att inhysa det nya centret.

Livets uppkomst och miljögifters ursprung

Studier av livets uppkomst på jorden och om miljögifters ursprung är två exempel på forskningsområden som kan ha stor nytta av den nya spektrometern.

– Den här tekniken är fortfarande i sin linda och utvecklas snabbt, säger Per Andersson. Inte minst inom lasertekniken har det hänt mycket under de senaste åren. Numera kan man använda en så kallad femtosekundlaser som skickar iväg sitt ljus i extremt korta pulser. På så sätt undviks upphettning av det prov som ska analyseras, vilket annars ofta är ett problem.

Ökat utbyte mellan olika områden

Det nya centret blir en nationell forskningsinfrastruktur och därmed öppen för alla forskare vid svenska institutioner. Om instrumenttiden inte räcker för alla sökande gäller prioritering efter vetenskapligt intresse.

Utöver själva instrumenten kommer centret också omfatta service för besökande forskare samt erbjuda kurser och seminarier, berättar Per Andersson.

– Vi hoppas att centret ska attrahera många olika discipliner och öka utbytet mellan dem, säger Per Andersson. Ett exempel är geologers och astronomers gemensamma studier av meteoriter. I Naturhistoriska riksmuseets samlingar finns bland annat några sällsynta meteoriter från Mars och månen.

Han hoppas också att centret ska öka det internationella utbytet ytterligare, och bidra till att svenska forskargrupper inom geovetenskap uppfattas som attraktiva partners i internationella nätverk.

Forskningsavdelningen vid Naturhistoriska riksmuseet omfattar sedan tidigare bland annat ett högrent kemiskt laboratorium och den samnordiska resursen Nordsim, Nordic Secondary Ion Mass spectrometer, en så kallad jonmikrosond.

– Därmed har vi redan utrustning och kompetens för preparering av prover, säger Per Andersson. Det är viktigt att det sker utan kontaminering. Nordsim och den nya spektrometern kompletterar också varandra mycket väl som instrument.

På sikt hoppas Per Andersson att centret ska expandera och omfatta både mikroanalys och mikroavbildning.

– Tanken om mikroavbildning har funnits med från början, och vi jobbar vidare med att försöka få finansiering även för den delen, säger Per Andersson. Vi vill bland annat kunna erbjuda tomografi för att skapa tredimensionella bilder av till exempel fossil utan att förstöra dem.

Vetenskapsrådets investering, gemensam drift

Dagens överenskommelse innebär att Vetenskapsrådet står för investeringskostnaderna för Vegacentret, medan driftskostnaderna delas mellan Vetenskapsrådet och museet. Totalt bidrar Vetenskapsrådet med 22,5 miljoner kronor under 2012–2016.

Ambitionen är att centret ska hinna dra igång verksamheten under 2013. Rekryteringen av centrets föreståndare pågår i skrivande stund.

Och namnet då? Vega var det skepp som Nordenskiöld seglade Nordostpassagen med 1878–1880. Ett monument över denna expedition står på Vegaplatsen, alldeles intill Naturhistoriska riksmuseets södra flygel, där centret ska placeras.

Text: Anders Nilsson
Foto: Per Andersson

Ta del av information om behandlingen av dina personuppgifter