Kerstin Sahlin, professor i företagsekonomi i Uppsala, tycker sig se för mycket planekonomiskt tänkande inom forskningspolitiken. Anders Flodström, före detta universitetskansler, menar att Linnésatsningen behövdes då den gjordes.

Trender ger ryckig finansiering

2012-09-17

Efter satsningarna på stora forskningsmiljöer kommer nya trender. Idag är det elitforskning och forskning för att lösa stora samhällsproblem som gäller. Det finns dock risker med trendtänkandet, påpekar universitetsföreträdare som Curie har pratat med. Finansieringssystemet kan bli ryckigt och leda till för lite variation.

När Linnéstödet lanserades 2006 var det början på en ny trend. Det var långsiktigt – tio år – och gick till stora forskningsmiljöer i stället för till enskilda forskare. Därtill var det lärosätena och inte forskarna som sökte stödet. Upphovet fanns i den då aktuella forskningspropositionen Forskning för ett bättre liv.

– Jag tror att när satsningen gjordes var den helt rätt. Vi hade väldigt få tvärdisciplinära miljöer och den mest intressanta forskningen började hända mellan disciplinerna, säger Anders Flodström som då var rektor vid KTH och senare universitetskansler och regeringsutredare.

Nyskapande – och konserverande

I den första utlysningen 2006 beviljades 20 forskningsmiljöer stödet. Efter halva tiden har de nu utvärderats. Experterna bakom utvärderingen berömmer satsningen, bland annat för att den resulterat i nyskapande spetsforskning och samarbete över disciplingränser. Det är dock ett omdöme som inte delas av alla.

– Linnéstödet har ökat medvetenheten om forskningens kvalitet och engagerat universitetsledningarna att sätta sig in i den egna forskningen. Och spetsforskningen behöver uppmärksammas. Men stödet har i stora stycken varit konserverande i stället för nydanade. I bedömningarna lades mycket stor vikt vid gamla meriter vilket gynnade män som närmade sig pensionsåldern, säger Kerstin Sahlin som är professor i företagsekonomi och tidigare bland annat prorektor vid Uppsala universitet.

Två trender

Idag är det inget revolutionerande med långsiktiga forskningsstöd till stora grupper. Linnéstöden har följts av flera liknande satsningar från olika finansiärer. Stödet till de 20 första miljöerna 2006 följdes av lika många nya Linnéstöd 2008. Vid samma tidpunkter gjordes satsningarna på Berzelii centra, följt av fler liknande långsiktiga stöd. År 2009 kom regeringens särskilda stöd till strategiska forskningsområden. 

Nu råder dock nya trender inom såväl EU som i Sverige. Dels satsas det på individer– elitforskare – dels på att lösa det som brukar kallas stora samhällsutmaningar. Det innebär forskning inom områden som till exempel energi, klimat, kommunikationer, transporter med mera.

– Idag ska forskningen inte bara flytta fram den vetenskapliga fronten. Den ska också föra oss närmare lösningar på stora samhällsutmaningar. Det gör att kopplingen mellan forskning och innovation blir tydligare. Vi kommer att få se vetenskapliga värderingar och innovationsutveckling leva parallellt på annat sätt än tidigare, säger Anders Flodström.

Medför mer samverkan

Ökat fokus på innovationer kräver dock mer samverkan, både lärosäten emellan och  mellan akademien och  industrin. Infrastruktursatsningar som exempelvis ESS, Max-labb och databaser driver på, menar han.

– Sverige och Europa skulle ha nytta av fler samarbeten mellan akademier i olika länder. Och akademi och företag kommer att samverka på andra sätt än idag.

Under hösten kommer besked om utformningen av forskningssatsningarna de närmsta åren. EU-kommissionen har tidigare i år lämnat ett förslag på hur EU:s ska fördela sina forskningspengar efter 2013. Förslaget – Horizon 2020 – har fokus på spetskompetens, industriellt ledarskap och framtidens utmaningar och ska efter sedvanliga förhandlingar antas i slutet av nästa år.

Besked i höst

Men redan i oktober presenterar regeringen sin forsknings- och innovationsproposition. Delar är redan kända. Ansvarig minister Jan Björklund har bland annat aviserat satsningar på elitforskning  och mer pengar till forskningscentret Science for Life Laboratory. Vad proppen innehåller i övrigt får vi veta inom den närmaste månaden.

– Vi kommer att få se ett svenskt ERC-tänk med elitsatsningar samt stöd till forskning för innovation, säger Anders Flodström.

Kerstin Sahlin vet vad hon önskar.

– Jag hoppas att vi får se en mix av olika typer av forskningssatsningar. Mer bredd och inte bara en typ av stöd. Om alla finansiärer gör liknande satsningar blir resultatet ryckigt och med för lite variation. Det är ett uttryck för ett planekonomiskt tänkande som vi ibland ser för mycket av inom forskningspolitiken. Om det är någonstans där det verkligen behövs riktade stöd så är det för unga forskare. De har en så osäker tillvaro i det svenska forskningssystemet, säger hon.

– Och så måste vi värna grundforskningen och lita på att det kollegiala systemet där forskare granskar varandra fungerar.

Text: Siv Engelmark
Foto: Tommy Westberg och Joakim Ståhl/SCANPIX

Ta del av information om behandlingen av dina personuppgifter