Satsningar på biobanker kan bidra till bättre sjukvård och folkhälsa.
Tema Biobanker

En guldgruva för forskning

2012-09-04

Sverige är känt i vetenskapsvärlden för sina samlingar av biologiska prover som ofta beskrivs som en guldgruva för framtida forskning. Men insamlingen av prover har inte skett enhetligt och systematiskt. Nu görs kraftfulla satsningar för att bygga upp en infrastruktur.Tidningen Curie tar sig an temat biobanker i en artikelserie i tre delar.

HPV-vaccinet mot livmoderhalscancer, som nu erbjuds till alla flickor i tonåren, är ett resultat av biobanksforskning. Analyser av sparade biobanksprov kunde visa en koppling mellan livmoderhalscancer och HPV-viruset.  Det uppskattas att 200 fall av sjukdomen med dödlig utgång förebyggs varje år med hjälp av vaccinet.

Det är ett av exemplen som Sonja Eaker Fält, ordförande för det Nationella biobanksrådet (NBR), ger för att illustrera vikten av väl fungerande biobanker.

Ett annat är barncancer, där förut bara ett av fyra barn överlevde. För tjugo år sedan initierades ett nordiskt samarbete som samlade data och prover av barn med cancer på ett enhetligt sätt. Nu överlever istället tre av fyra barn.

– Sparade prover i kombination med information om patienterna var förutsättningen för detta, påpekar Sonja Eaker Fält.

Kartlägga problem

Vetenskapsrådet genomförde 2007 utredningen Biobanker som nationell resurs för biomedicinsk forskning för att upptäcka och kartlägga problem bland svenska biobanker. Utredningen rönte ett betydande intresse från forskarsamhället, myndigheter och sjukvården.

Alla var överens om att biobanker har ett stort värde, men man framhöll också strukturella och finansiella brister. Det behövdes en nationell plan för finansiering och samordning. Den tillfälliga kommittén för biobanksinfrastruktur (Biobank Infrastructure Committee BISC), med representanter för olika universitet, Sveriges Landsting och Kommuner (SKL), Svenskt näringsliv och finansiärer tillsattes.

– Det var ett sätt att få olika aktörer och intressenter att sätta sig vid ett och samma bord och börja prata med varandra, berättar Tove Andersson, forskningssekreterare vid Vetenskapsrådet.

Hon påpekar också att även om olika aktörer jobbar utifrån olika behov så har i slutändan alla samma vision: att underlätta för forskningen och att förbättra sjukvården och folkhälsan. Olika råd och organisationer har verkat för att denna vision ska bli verklighet (se faktaruta).

Sonja Eaker Fält menar att det har skett en successiv förändring av verksamheten. Att uppnå en enhetlig och strukturerad nivå tar tid.

– Vi har varit lite osynliga, vilket har varit ett stort hinder. Långsamt har vi arbetat upp en större medvetenhet och fått ett visst gehör. Därför är det nu viktigt att vi kan leverera ett förslag till en långsiktigt hållbar plan.

Nationell infrastruktur

BBMRI.se är den svenska parten i det europeiska biobanksprogrammet BBMRI (Biobanking and Molecular Resource Infrastructure). Under åren 2010 – 2014 stödjer Vetenskapsrådet BBMRI.se med 148 miljoner kronor.

BBMRI.se äger inga egna prover men tillhandahåller service för forskare som vill använda biobanker. En väl fungerande infrastruktur är den grundläggande faktorn för att lyckas med den här typen av studier.

– Det handlar om gigantiska studier i industriell skala. För att få enhetliga prover, även för kliniska studier, behövs det en struktur och ett samarbete med landstingen, säger Jan-Eric Litton, föreståndare för BBMRI.se.

Just material för kliniska prövningar skulle kunna vara ett sätt att attrahera läkemedelsindustrin. BBMRI.se kan ge en översikt och information om provmaterialet samt utföra molekylära analyser och på så sätt agera som ett slags expertcenter.

– I Sverige har vi fortfarande fantastiska möjligheter tack vare våra biobanker och kvalitetsregister. Här har vi ett stort försprång globalt sett. Biobanker är viktiga för exempelvis läkemedelsindustrin för att ta fram framtida biomarkörer. Men många andra länder bygger nu liknade strukturer för biobanker, så vi får skynda på, säger Jan-Eric Litton med eftertryck.

Verktyg för att lära mer

Jan-Eric Litton lät sitt eget genom analyseras i ett ganska tidigt stadium. Han tror att vi kommer att se allt mer av detta; de flesta människor är intresserade av att ta reda på mer om sina genetiska förutsättningar för en god hälsa.

– Ökad kunskap om sambanden mellan genetiska faktorer och sjukdomar kommer att leda till en helt ny nivå av sjukvård och läkemedelsutveckling. Biobanker är ett fantastiskt verktyg för att lära oss mer.

Text: Natalie von der Lehr
Foto: Anders Norderman