Forskningsplattformen Oden på Nordpolen 2012.

Odenexpeditionen vid Nordpolen

2012-08-29

Nu är forskningen igång på den svenska isbrytaren Oden som nådde Nordpolen den 22 augusti. Curie har nått en av deltagarna på Odenexpeditionen, Joakim Lindström, forskningskoordinator vid Polarforskningssekretariatet.

Forskningsexpeditionen LOMROG III är ett dansk-svenskt samarbete där isbrytaren Oden fungerar som forskningsplattform. Expeditionen startade i Longyearbyen på Svalbard där den också avslutas den 15 september.

Hur känns det att vara på Nordpolen?
– Det är en helt underbar känsla att vara här. Det var inte bestämt i förväg att vi skulle hit så vi hade inte räknat med detta, men på grund av isläget och vårt vägval bestämdes det bara några dagar innan att vi skulle göra ett försök. Det lyckades!

Expedition stannade ca nio timmar på den geografiska punkten för Nordpolen. Där fick alla 65 deltagare gå ner på isen och en grupp svenska forskare gjorde en ”pistoncoring”, det vill säga en provtagning på bottensediment. De fick upp en kärna på hela 6,3 meter från över 4000 meters djup. En kärna av den kalibern har tagits upp endast en gång tidigare.

Med på Odenexpeditionen är 65 personer från totalt elva nationer. Av deltagarna är 36 forskare, majoriteten från Sverige och Danmark. Enligt Joakim Lindström finns det bra synergier mellan de olika projekten och forskarna har hjälpt varandra med insamling.

– Så här långt in i expeditionen, det vill säga tre veckor, har alla fått väldigt mycket utfört. Vi har som exempel haft 75 helikopterstarter där majoriteten har haft destination isstationer med forskare ombord, säger Joakim Lindström.  

Vad kommer ut av expeditionens forskning?  
– En hel del! Arktis är täckt av havsis som innehåller många olika slags mikroorganismer. Pauline Snoeijs Leijonmalm vid Stockholms universitet leder ett projekt med syfte att provta bakterier, cyanobakterier och alger som lever i och precis under isen. Med hjälp av DNA- och RNA-analyser genereras ny kunskap om den ekologiska betydelsen av havsis-habitet i det arktiska ekosystemet och i globala näringscykler.

Andra projekt är till exempel inom paleoceanografi. Richard Gyllencreutz från Stockholms universitet studerar bottensedimenten för att kartlägga förändringar under de senaste 125 000 åren. Han undersöker havsisens utbredning och rörelser samt varmt inflöde av atlantvatten genom att spåra stora vattenmassor.

Kajsa Tönnesson från Göteborgs universitet studerar i huvudsak djurplankton medan de tre danska forskningsprojekten fokuserar på algers aktivitet i den arktiska havsisen, havsistemperatur och karakterisering av bioaktiva arktiska bakterier.

En viktig del av forskningen är också det danska kontinentalsockelprojektet som har till uppgift att kartlägga havsbotten och de geologiska strukturer som finns norr om Grönland.

Hur är det att vara ute på en sådan här expedition med Oden?
–Det här är min första expedition och jag har lärt mig oerhört mycket om hur det fungerar ombord. Så här efter tre veckor har alla fått mycket arbete utfört. Men det är inte bara forskningen som ska fungera utan minst lika viktigt är de sociala relationerna ombord mellan Polarforskningssekretariatet, besättningen och forskarna. Jag är lite stolt över att kunna säga att Oden är en mycket harmonisk plattform där det råder stor respekt och förståelse.

Text: Kristina Sundbaum
Foto: Polarforskningssekretariatet

Ta del av information om behandlingen av dina personuppgifter