"Ränderna på zebran har en optimal storlek för att inte locka till sig bromsar. Denna Susanne Åkessons upptäckt har väckt stor uppmärksamhet."
Susanne Åkesson:

Zebrans ränder blev världsnyhet

2012-06-28

När Susanne Åkesson föreslog en ny lösning på gåtan varför zebran har ränder blev hon fullständigt nerringd i tre dygn. Hon intervjuades i BBC News och Aljazeera och tidningar som New York Times och National Geographic skrev om studien.— Det var helt hysteriskt, det ringde oavbrutet från tidig morgon till sen kväll.

Susanne Åkessons är professor i migrationsekologi vid Lunds universitet och forskar om orientering hos fåglar och andra djur. I den här studien har hon lämnat sitt huvudämne och istället föreslagit en ny lösning på gåtan varför zebran har ränder. Det är ett delikat problem, som upptagit många forskares och naturintresserades hjärnor i hundratals år.

— Jag har sedan några år tillbaka samarbetat med en ungersk fysiker, en expert på polariserat ljus, vilket många fåglar använder sig av för navigering i mulet väder. Vi har tidigare bland annat visat att vikingarna kunde navigera efter solstenar även i mulet väder med hjälp av polariserat ljus. Det drog också till sig mycket uppmärksamhet från media, berättar hon.

Bromsar använder polariserat ljus

Polariserat ljus används också av bromsar för att lokalisera vattensamlingar, där de parar sig, lägger ägg, och hittar blodfyllda värddjur som hästar och zebror.  Från värddjuren hämtar de energi och näring till sina ägg.

 Mörka vattenytor reflekterar mer polariserat ljus än ljusare ytor. Åkesson och hennes ungerska kolleger upptäckte att bromsarna därför hade lättare att hitta till mörka än ljusa hästar. Då uppstod frågan hur svart-vita ränder ter sig för bromsarna.

 I uppföljande experiment, där forskarna testade ränder i olika storlekar, visade det sig att randiga ytor attraherar ännu färre bromsar än ljusa ytor. Även rändernas storlek påverkade attraktionen av bromsarna och teamet fann att zebrorna har ränder i just optimal storlek för att locka så få bromsar som möjligt.

Blev förvarnad

Det stora mediedrevet kom inte som en total överraskning för Susanne.

— Jag insåg att intresset skulle vara stort. Zebrornas ränder intresserar ju till och med barn.  Medierepresentanten på tidskriften där artikeln publicerades förvarnade mig och försäkrade sig om att jag var tillgänglig de närmsta dagarna efter deras pressrelease.

 Det blev till att hålla sig på kontoret, redo vid telefon och dator. Och sysselsatt hölls hon, på sitt rum. Så snart BBC News lagt ut nyheten på sin hemsida, uppmärksammade tidningar, nyhetsbyråer, radio- och TV-kanaler studien.

 Hon blev intervjuad via skype i direktsändning i BBC News på bästa sändningstid, liksom i arabiska Aljazeera, Jamaican Radio och Radio New Zealand. Välrenommerade tidningar som The Economist, New York Times och National Geographic skrev om studien. Amerikanska radiokanaler körde nyheten gång på gång…ja, tala om medieuppbåd!

Stor medieerfarenhet

Hennes stora medieerfarenhet, från både radio, TV, film, teater och facklitteratur kom väl till pass.

— Jag har lärt mig sedan tidigare att man har ett par minuter på sig att berätta om sina resultat. Det gäller att vara kortfattad och snabbt komma till poängen, samtidigt som man måste kunna förenkla sitt budskap och sätta det i ett perspektiv som berör lyssnaren/läsaren, gärna med något som anspelar på samhällsnyttan.

— Det är inte alldeles enkelt och det underlättar om man har tänk igenom i förväg vad man ska säga, förklarar hon. Nu visste jag vad jag skulle säga, men vad vi skulle ha tänkt på, som alla frågade om, var bra bilder från experimenten och på zebror. Och framförallt en filmsnutt, det hade varit toppen!

Fått blodad tand

Även Lunds universitet har uppmärksammat studien, om än i kölvattnet på världspressen.

— Jag har fått gratulationer från rektor Per Eriksson och många andra, säger Susanne Åkesson.

 Hon tror inte att medieuppmärksamheten kommer att bidra till ökade anslag framöver.

— Det är i alla fall inget jag märkt av tidigare. Men jag har fått blodad tand att göra fler tvärvetenskapliga studier. Inom ekologi är idéer ingen bristvara, däremot tekniker och metoder. Det är fantastiskt att se vad spännande resultaten kan bli när man använder teknik från ett annat område för att besvara evolutionära frågeställningar.

Text: Åsa Langefors
Foto: privat

Ta del av information om behandlingen av dina personuppgifter