Forskaren och fotografen Tyrone Martinsson studerar hur det arktiska landskapet har förändrats med tiden.
Fotograf i forskningens tjänst:

Så förändras landskapet i Arktis

2012-06-21

Med nya fotografier på samma landskap som 1800-talsexpeditioner fotograferade på Svalbard hoppas Tyrone Martinsson ändra vårt sätt att leva. Klimat- och miljöförändringarna blir tydliga när historiska bilder refotograferas.— Projektet kan också bidra till att humaniora får den plats inom forskningen som den haft, säger han.

Metoden, refotografering, kommer från geologer och naturforskare och har använts för att skildra hur mark och växter påverkats över tid.
 
— Med nya fotografier märks det hur miljön i Svalbard förändrats av global uppvärmning. I Magdalenafjorden fanns stora glaciärer för hundra år sedan. Idag är där mer barmark än is, berättar Tyrone Martinsson, lektor vid Högskolan för fotografi, Göteborg.

Konstnärer jämbördiga

På forna tiders expeditioner till Arktis följde konstnärer med för att skildra den okända värld som mötte de upptäcktsresande. Fotografers och författares skildringar hade en jämbördig ställning med de naturvetenskapliga forskarnas dokumentationer.— Konstnärernas personliga skildringar tillförde en viktig kunskap och förståelse om vildmarken, beskriver Tyrone Martinsson.

När forskningen specialiserades på 1900-talet försvann konstnärerna. Idag får han ofta frågor i samtal med polarforskare om hur de ska kunna föra ut sina resultat. Tyrone Martinsson menar att fotografierna har en viktig roll i det tvärvetenskapliga samarbetet för att förmedla förändringen av en plats som Svalbard till exempel.

Expedition till Svalbard

Nu planerar han sommarens expedition till norska Svalbard. Han har lagt in Nils Strindbergs fotografier från en expedition 1896 i nordvästra Svalbard på sin Ipad. Materialet består av 114 nitratnegativ, där de flesta är panoreringar som ger en god översikt över landskapet.— Många av bilderna har exakta markeringspunkter för kamerans placeringar på en karta, men jag ska inte stå precis där. Det viktigaste är att få med landskapets förändring med bergen, isen och havslinjen från samma vinkel.

Han packar lätt, för att kunna bära sin utrustning. Det blir en kamera med olika objektiv och ett stativ med panoramahuvud. Då kan han göra som sina föregångare och ta bilder över hela landskapet även i 360 grader.

De två fältassistenterna är ekologer. De ska hantera gummibåten de ska färdas med.

— Vi ligger i tält och får turas om att vaka om natten. Alla tre har vapen, som skydd mot isbjörn. För än finns de kvar.

Tyrone MartinssonTyrone Martinsson

Foto ett pionjärarbete

Att använda fotografi för att skildra ett landskap i förändring är ett relativt lite utforskat område i Sverige. När Tyrone Martinsson gjorde sitt avhandlingsarbete om bilderna från Andrés luftfärd, blev han förvånad över att ingen forskat på dem. Hans nya forskning blir också ett pionjärarbete, som kan bidra till att utveckla forskningen om fotografi. Drivkraften är att försöka lära av historiska data och berätta om det. — Inom en överskådlig tid riskerar vi att förlora det arktiska landskap vi möter på Svalbard idag. Mina bilder kan användas som referens när nya fotografier tas om fem, tio kanske femtio år, berättar Tyrone Martinsson.

Hans plan är att skapa en utställning och en bok om sina fotografier. Med dem vill han skapa förståelse för behovet att lägga om vårt sätt att leva för att rädda Arktis.

Text: Pia Vingros
Foto: Ulrika Östling