EU:s nya direktiv för försöksdjursfrågor innebär att kompetensen kring alternativ till djurförsök behöver höjas. På bilden sker ett experiment med konstgjord hud.
Utredning:

Öka kunskapen om alternativ till djurförsök

2012-06-15

Bilda ett nationellt kompetenscentrum för att öka kunskapen om alternativa metoder till djurförsök. Och gör tätare utvärderingar av forskning som ska minska användningen av djurförsök. Det är några av förslagen i en utredning som nu lämnats till regeringen.

Utredning:

I maj 2011 fick Statens Jordbruksverk, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Vetenskapsrådet i uppdrag att föreslå hur det nationella arbetet med alternativa metoder till djurförsök ska gå till i framtiden.

Bakgrunden till utredningen är EU:s nya direktiv för försöksdjursfrågor som ska börja tillämpas från den 1 jan 2013. Direktivet anger att medlemsländerna ska arbeta för att ersätta, begränsa och förfina användningen av djurförsök. Det här kallas ofta för 3R-frågor efter de engelska orden replace, reduce och refine.

— Det nya försöksdjursdirektivet genererar många nya lagar. Men det innehåller också en mängd mjuka formuleringar som är svåra att lagstifta om och som vi nationellt måste leva upp till, säger Jenny Fernebro som är ansvarig för försöksdjursfrågor vid Vetenskapsrådet.

Höja kompetensen

För att höja kompetensen i 3R-frågor vill utredarna inrätta ett nationellt kunskapscentrum vid Jordbruksverket i Jönköping.

— Vi ser ett stort behov av ett kompetenscentrum som kan främja förbättringar av djurens situation och att djurförsöken på sikt begränsas och ersätts, säger John Bräutigam, Jordbruksverket, som varit samordnare för arbetet med utredningen.

Centret ska bland annat förmedla kunskap om alternativa metoder till djurförsök och formulera rekommendationer för användningen av djurförsök.

— Det är viktigt att ny kunskap om alternativa metoder till djurförsök når dem som verkligen kan omsätta den i praktiken. Kompetenscentret kan medverka till det, säger Jenny Fernebro.

Det nya centret föreslås få fem handläggare med vetenskaplig kompetens. Men centret ska också använda sig av externa experter inom olika områden. I utredningen betonas särskilt behovet av en nära koppling till Nationellt centrum för djurvälfärd vid SLU.

Utredarna föreslår vidare en utökad samverkan mellan myndigheter som arbetar med djurförsöksfrågor. Varje myndighet ska ta fram en årligt uppdaterad strategiplan för sin hantering av försöksdjursfrågor och alternativa metoder till djurförsök. Redovisningarna sammanställs och publiceras sedan av Jordbruksverket.

Myndigheterna ska också erbjuda de djurförsöksetiska nämnderna expertkunskap, föreläsare och utbildningsmaterial. För att höja nämndernas kompetens föreslås även att en av ledamöterna ska ha veterinärmedicinsk kompetens.

Utvärderas oftare

I utredningen har också stödet till forskning om alternativa metoder till djurförsök utvärderats. Vetenskapsrådet satsar årligen 13 miljoner kronor på sådan forskning medan läkemedelsindustrin bidrar med 1 miljon kronor.

— De experter som granskat forskningen har inte haft något att invända mot forskningsprojektens kvalitet eller relevans. Däremot är det svårt att se vad forskningen lett till och i vilken utsträckning den minskat användningen av försöksdjur, säger Jenny Fernebro.

Därför föreslås att 3R-stödet utvärderas oftare i framtiden (vart femte år) och att det nationella kompetenscentret ska hjälpa till att sprida forskningsresultaten.

Utredarna förordar också att den svenska definitionen av djurförsök på sikt anpassas till EU-direktivets definition som utgår från djurens förmodade lidande. I Sverige är det idag syftet med försöket som avgör om det räknas som ett djurförsök eller inte. En sådan anpassning kan minska den administrativa bördan på de etiska nämnderna utan att djurskyddet försämras, enligt utredningen.

Text: Peter Tillhammar
Foto: Understanding Animal Research