Lars Anell, ordförande Vetenskapsrådet och Rolf Annerberg, GD Formas
Linnéstöd har utvärderats

Samarbete och långsiktighet har gett Linnémiljöerna resultat

2012-06-14

Nyskapande spetsforskning, fruktbart samarbete över disciplingränser och en bra grogrund för en ny generation framstående forskare. De experter som utvärderat de forskningsmiljöer som fått Linnéstöd är entusiastiska. Men de efterlyser en större benägenhet att rekrytera medarbetare utanför de egna leden.

År 2006 beviljades 20 ansökningar i den satsning på starka forskningsmiljöer som Vetenskapsrådet och Formas gjorde på regeringens uppdrag — Linnéstödet. Halva bidragstiden har nu gått och forskningsmiljöerna har utvärderats. De internationella experterna är eniga och övertygade: Linnéstödet har varit framgångsrikt. — Expertpanelerna har imponerats av den höga kvalitet och internationella konkurrenskraft som forskningen vid Linnémiljöerna uppvisar, berättar Lars Anell som är ordförande i Vetenskapsrådets styrelse.

Stödet har möjliggjort strategisk och långsiktig planering. Det har gett resultat. Forskarna har stimulerats att tänka i nya banor och vågat ta risker. Med vanliga korta bidrag hade denna spetsforskning varit svår att frambringa, konstaterar experterna.

 

Inträdesbiljett till annan finansiering

Utöver Linnéstödet uppbär många av miljöerna också andra stora bidrag. Linnestödet har fungerat som en kvalitetsstämpel och därmed en inträdesbiljett till annan finansiering. Ibland har tillskotten handlat om belopp som vida överskridit Linnestödet.   En del av pengarna har investerats i infrastrukturer, dyrbar utrustning, programvaror, databaser och teknisk kompetens som behövts för forskningen. Expertgruppen som utvärderat Linnémiljöerna framhåller det mervärde forskningsmiljöerna på så vis skapat för sitt lärosäte; det här är sådant som kommer fler på universitetet till godo.

Något annat som de internationella experterna lyfter fram är de mång- och tvärvetenskapliga samarbeten som miljöerna har utvecklat, dels på det egna lärosätet, men också nationellt och internationellt. Samarbete över disciplingränserna kräver tid, menar de.

— Det handlar om att etablera en förståelse och ett gemensamt språk. Här har man haft den tiden och det har frambringat ett effektivt samarbete. Vid en del universitet har Linnémiljöernas samarbetsformer blivit mönsterbildande för större samarbeten, säger Lars Anell.
 

Unga forskare har utvecklats

Åtta av de 20 Linnémiljöerna fick också bidrag till forskarskolor. Dessa forskarskolor har utgjort en utmärkt jordmån för en ny generation framstående forskare, anser expertgruppen. Även vid Linnémiljöer som inte haft forskarskolor knutna till sig har det funnits utrymme för unga forskare att utvecklas. Och jämställdheten i forskargrupperna får godkänt av panelerna. På forskningsområden som av tradition är manligt dominerade har kvinnor intagit ledande positioner.

— När Linnéstödet fördelades 2006 fick Vetenskapsrådet och Formas kritik för att det i så hög grad gick till män. Därför är det mycket tillfredställande att forskargrupperna har lyckats öka jämställdheten, säger Formas generaldirektör Rolf Annerberg.

 

Inte tillräckligt rörliga

Såväl Linnémiljöerna som de lärosäten som varit värd för dem har dragit till sig intresse från framstående forskare från andra länder — ofta forskare som själva leder storskaliga samarbeten. Trots detta får en rad Linnémiljöer kritik av expertpanelen för att alltför många av de forskare som knutits till miljöerna kommer från de egna leden. I stället för att söka kompetens vid andra universitet i Sverige eller internationellt har man ofta rekryterat inom lärosätet.— Vi är mycket nöjda med halvtidsutvärderingen. Men miljöerna måste bli bättre på att rekrytera både nationellt och internationellt till positioner på alla nivåer och på att stimulera till ökad rörlighet bland forskarna, säger Rolf Annerberg.

Ganska många Linnémiljöer har också brustit i att kommunicera om sin forskning. Hos några miljöer konstaterade expertpanelen brister av administrativ och strategisk karaktär.

Nu görs en omfördelning av medel inom Linnéstödet. Vid fyra forskningsmiljöer såg granskarna utvecklingsmöjligheter som motiverar ett ökat stöd på mellan 10 och 20 procent. Tre andra miljöer får en sänkning på tio procent av sitt stöd och en miljö kommer att avvecklas. Resterande tolv miljöer ligger kvar på samma nivå som tidigare.

Text: Ragnhild Romanus
Foto: Annette Andersson och Formas

Ta del av information om behandlingen av dina personuppgifter