Amy Loutfi forskar i datavetenskap och vill förse elektroniska näsor med mänsklig kunskap.

Amy gör en smart elektronisk näsa

2012-05-22

Elektroniska näsor kan upptäcka lukter som vi människor inte uppfattar. Men informationen de samlar in är ofta svårtolkad. Det vill forskare vid Örebro universitet ändra på genom att förse elektroniska näsor med mänsklig kunskap.

En elektronisk näsa är uppbyggd av ett antal gassensorer som registrerar olika lukter, det vill säga olika sorters kemiska föreningar, samt ett datasystem som behandlar och tolkar informationen.Amy Loutfi är forskare i datavetenskap vid Centrum för tillämpade autonoma sensorsystem, AASS, vid Örebro universitet. Hon har stor erfarenhet av forskning inom detta område.

– En elektronisk näsa kan användas för att öka vår förståelse för världen runt omkring oss och de tänkbara applikationerna är många. Detta är något som har fascinerat mig ända sedan min första kurs i artificiell intelligens då jag introducerades i den här tekniken, säger hon.

Saknar kunskap

Exempel på situationer då en elektronisk näsa kan utgöra ett hjälpmedel är när en långvarig registrering av lukt är nödvändig, när man vill få reda på gaskoncentrationer i luften eller när biologiska näsor, som människors och hundars, inte räcker till.– Men dagens artificiella näsor saknar den kunskap som vi människor ofta använder för att beskriva en lukt, till exempel var den kommer ifrån, vad den orsakas av och vilken effekt den har, säger Amy Loutfi.

I början av förra året startades därför ett forskningsprojekt, under ledning av Amy Loutfi, i syfte att ändra på detta. Tanken är att satsningen ska leda fram till en så kallad kognitiv elektronisk näsa.

– Vi vill utveckla teorier, metoder och tekniker för att koppla samman den information som kommer från sensorer i form av siffror med mänsklig kunskap i form av text. Och därmed få systemen att presentera resultat av högre kvalitet på ett mer användarvänligt sätt än idag, säger hon.

Tre områden

Forskarna utgår från tre tillämpningsområden som alla handlar om att detektera den gas som avges av bakterier med hjälp av elektroniska näsor.– Bland annat vill vi få de elektroniska näsorna att använda den mänskliga kunskap som finns om hur sannolikt det är att hitta olika bakteriearter i olika miljöer, säger Amy Loutfi.

I ett fall är det bakterier i blod som ska upptäckas, i ett annat fall i livsmedel och i ett tredje fall vill man kontrollera att de bakterier som ska bryta ner föroreningar i jord mår bra.

Men enligt Amy Loutfi kan projektresultaten komma till nytta i såväl andra användningsområden för elektroniska näsor som i utvecklingen av andra sensortekniker.

– Vi valde att fokusera på elektroniska näsor eftersom de producerar stora mängder svårtolkad data om något som vi människor inte alltid själva uppfattar. Men om vi lyckas hitta ett sätt att resonera kring informationen, då är förhoppningen att man i framtiden kan tillämpa samma teorier för andra typer av sensorer, som exempelvis olika fysiologiska mätinstrument inom vården.

Projektet finansieras av Vetenskapsrådet och har tilldelats 2,4 miljoner kronor fördelat över en treårsperiod.

Text: Lisa Reimegård
Foto: Hans Jonsson

Ta del av information om behandlingen av dina personuppgifter