Jan-Anders Månson är professor vid lärosätet EPFL i Schweiz och chef för laboratoriet för komposit- och polymerteknologi.
Därför lockas unga forskare till EPFL:

Bra klimat för innovationer

2012-05-21

Över hälften av forskarna vid lärosätet École Polytechnique Federal de Lausanne, EPFL, kommer från andra länder än Schweiz. De lockas av resurser och goda möjligheter att bedriva forskning. Och som i den svenska professorn Jan-Anders Månsons fall — innovationsklimatet.

Jan-Anders Månson fick en lysande start när han 1989 kom till lärosätet i Lausanne.– Man får ett ordentligt stöd initialt för att bygga upp ett eget labb med utrustning. En ordinarie professor får en lönebudget så att man genast kan anställa upp till fem personer. Det blir en kraft i aktiviteten redan från början, säger han.

Idag har hans labb 40 personer på lönelistan. De är tolv seniora forskare, 16 doktorander, åtta ingenjörer och två gästforskare. Hittills har de producerat 55 doktorsavhandlingar och mer än 600 artiklar.

Många samarbeten

Forskningen vid laboratoriet för komposit- och polymerteknologi går ut på att utveckla nya material, såväl biomaterial som lätta kompositer för bilar och flygplan och på senare tid även sportutrustningar. Kompositmaterialen testas först i racketar, cyklar eller skidor.– Idrottarna är våra försöksdjur, skojar Jan-Anders Månson.

Schweiziska tävlingsskidåkare testar exempelvis hur stabilt och följsamt det känns att åka på skidor av olika material. Just de egenskaperna är viktiga när materialen senare ska byggas in i till exempel en bil.

– Det går mycket snabbare att implementera material i sportutrustning än i bilar och flygplan. Tekniken uppdateras mer eller mindre på årlig basis.

Lättare fordon

Jan-Anders Månson doktorerade vid Chalmers tekniska högskola. Han reste efter några år i familjeföretaget i Örkelljunga till University of Washington i Seattle, för att forska om kompositer. Efter en kort period på KTH kom han 1989 till Lausanne.Familjeföretaget Konstruktions-Bakelit formsprutar komponenter i plast för till exempel bilindustrin. Företaget som Jan-Anders Månson drog igång 2008, EELCEE, gör kompositer för samma industri.

De utvecklar lätta kompositmaterial som kan ersätta metaller. Tillverkningen görs i en process där de dyra kompositerna endast byggs in i det område på komponenterna som belastas.

— Vi får alla kompositens fördelar men kostnaderna är nere på stålpriser. Processen är snabb och livscykeln grönare än metall.

Kopplar grundforskning till innovationer

Forskningen i labbet har fått många tillämpningar i industrin. Just innovationsprocessen är något som Jan-Anders Månson intresserar sig mycket för. – Grundforskning är vår kärnverksamhet, men jag tror att det är viktigt att lyssna på industrin så tidigt som möjligt i arbetet, säger han.

På så sätt kan man tidigt få in strategiska infallsvinklar, och bättre koppla grundforskning till innovation, anser han.

Ett annat sätt är att synliggöra forskningsresultaten. Kompositmaterial som hans labb har utvecklat har till exempel använts i båtar i America cup och Solar Impulse (Solar-flygplan).

Han tipsar också om att studenterna kan ha idéer. I Schweiz kan studenter få ett stöd för att utveckla egna idéer. Tio av de 30 första studenterna i Lausanne som har fått stödet har senare startat företag.

– Det är viktigt att se entreprenörsdrivkraften hos studenterna. Då kan vi hitta morgondagens Bill Gates, säger Jan- Anders Månson.

Läs också Curies andra artikel om École Polytechnique Federal de Lausanne:
Snabb march till toppen

Text: Siv Engelmark
Foto: Siv Engelmark (tv) och EPFL