Vivian Smits
Doktorand på forskarskolan för svensk uppdragsarkeologi vid Linnéuniversitetet.
Hon skriver om livet som doktorand och den själsliga resa som forskningsstudierna innebär. I sitt forskningsprojekt undersöker hon effekterna som den uppdragsarkeologiska processen har på samlingarna. Sin lediga tid ägnar hon åt sina tre barn.
Texter av Vivian Smits
Krönika
23 april 2018
Vivian Smits: Konsten att skriva
Jag har våndats över valet av ämne inför mitt sista inlägg här i Curie, skriver Vivian Smits.
Krönika
9 april 2018
Vivian Smits: Obefintlig konkurrens
Jag har gått och funderat en del på anbudsförfarandet vid konserveringsuppdrag, skriver Vivian Smits.
Krönika
21 mars 2018
Vivian Smits: En för alla, alla för en?
I mitt första inlägg skrev jag lite kort om mitt forskningsprojekt. Om hur jag bland annat arbetar med att undersöka samarbetet mellan de aktörer som är involverade i att bevara arkeologiskt kulturarv och dem som arbetar med att förmedla kunskap kring det. Valet av ämne är inte utan anledning, skriver Vivian Smits.
Krönika
26 februari 2018
Vivian Smits: Hem. Ett minne blott
Mitt barndomshem är till salu. För ynka 450 000 euro så är detta idylliskt belägna hus i en mindre by i södra Nederländerna ditt, skriver Vivian Smits.
Krönika
12 februari 2018
Vivian Smits: Den Stora Frågan
Jag var på ett större möte häromsistens, med massor av arkeologer, antikvarier och en och annan konservator, skriver Vivian Smits.
Krönika
23 januari 2018
Vivian Smits: Att doktorera i periferin av olika discipliner
Jag är så tacksam över att ha fått börja min doktorandutbildning. Det absolut bästa är nog den personliga utveckling som man genomgår under studierna i arkeologi, skriver Vivian Smits.