Texter av Stina Powell
Krönika
16 november 2020
Stina Powell: De informella meriterna inom akademin
Jag skrev min avhandling om meritokratin inom akademin 2016. Om hur akademin bygger på en föreställning om att vi objektivt och neutralt kan bedöma varandras meriter, och också på tanken om hur vi alla, oavsett bakgrund, har samma möjligheter att avancera uppåt. Bara vi arbetar hårt nog och är tillräckligt smarta, skriver Stina Powell.
Krönika
8 september 2020
Stina Powell: Att jobba hemma är inte lätt – för mig i alla fall
Det här med att jobba hemma är inte min grej, det kan konstateras efter idoga försök sedan mars, skriver Stina Powell.
Krönika
24 augusti 2020
Stina Powell: Vad menar vi egentligen med jämställdhet?
”Du är en sån där som ser glaset halvtomt, förstår jag. Själv väljer jag att se det halvfullt”. Så skrev en av universitetets chefer i ett mejl en gång när jag uttalat mig i lokaltidningen på internationella kvinnodagen 8:e mars, skriver Stina Powell.
Krönika
1 juni 2020
Stina Powell: Att brinna för sin forskning
När hon stod på stranden och såg branden närma sig flyttade klimatkrisen in i hennes kropp. Stina Powell skriver om forskarnas roll i samhällsdebatten.
Krönika
6 maj 2020
Stina Powell: Att våga prata om det som sker bakom kulisserna
I min forskargrupp har vi nyligen publicerat en artikel som vi samförfattat, alla 20. Det är inte så vanligt inom samhällsvetenskapen att skriva tillsammans på det här sättet, och det tog oss 1,5 år innan artikeln var färdig och accepterad, skriver Stina Powell.
Krönika
15 april 2020
Stina Powell: Akademiskt självmord var väl att överdriva?
Som forskare är ytan väldigt viktig, hur vi framstår. Alltså inte nödvändigtvis hur vi ser ut (även om det också spelar roll för vår trovärdighet), utan hur vi presenterar oss själva och det vi forskar om för andra, skriver Stina Powell.