Linus Salö
Forskare i sociolingvistik vid KTH.
Han skriver om kunskapspolitik och språkanvändning i akademiska sammanhang. Linus Salö forskar om akademikers inblandning i tillkomsten av policyer och vetenskapens sociala verkningar. På sin fritid umgås han med sina barn och läser böcker.
Texter av Linus Salö
Krönika
27 april 2020
Linus Salö: Min bok! Om att flärpa sin läsning
Sist skrev jag lite om akademiskt läsande. Det finns mycket att säga om det. Jag tänkte nu bli mer personlig om den saken, för likt annat kan förhållandet till läsning präglas av levnadsbanan. Jag är ett bibliotekariebarn, som gick på Bibliotekshögskolan i Borås redan innan jag fyllt ett år (fast i gåstol), skriver Linus Salö.
Krönika
30 mars 2020
Linus Salö: Böcker vi låtsas ha läst
Jag har tidigare skrivit en del om akademisk kunskapsproduktion, ett ämne som ju omgärdas av en livaktig diskussion. Det kryllar också av böcker om akademiskt skrivande. Mer sällsynta är böcker om akademiskt läsande, och frågan om akademisk konsumtion verkar på motsvarande sätt vara tämligen oartikulerad, skriver Linus Salö
Krönika
9 mars 2020
Linus Salö: Fjuttig engelska eller mossig svenska?
Det centrala mediet för vetenskaplig produktion har sedan länge varit text. Med tiden har särskilt tidskriftsartikeln blivit den dominerande skriftliga genren, skriver Linus Salö.
Krönika
11 februari 2020
Linus Salö: Rusta studenter med användbart språk
Det finns ett uppenbart glapp mellan forskarvärldens globala diskussion på engelska och det nationella kunskapssamhället som, flerspråkighet till trots, uppbärs på och av svenska, skriver Linus Salö.
Krönika
20 januari 2020
Linus Salö: Leve ordet avnämare!
Det har alltid funnits en idé om att man ska ”få ut” något av universiteten. Åsikterna om vad det ska vara har däremot skiftat: under en tid var det lika förnuftsenligt att eftersträva nationellt relevant kunskap som det sedermera blev med internationellt excellent kunskap, skriver Linus Salö.
Krönika
2 december 2019
Linus Salö: Forskningspolitikens kroppsbyggare
Kroppsbyggare talar om värdet av periodisering. Det betyder att de cykliskt pendlar mellan bulk och deff: periodvis äter de allt, periodvis knappt något. Resultatet blir bättre än att konstant äta och träna likadant. Forskningspolitiken tycks fungera enligt en snarlik expansiv logik, om än inte lika medvetet, skriver Linus Salö.
Krönika
5 november 2019
Linus Salö: Universiteten borde betyda mer
Vad ska vi med universiteten till? Vad gör folk där, och varför? För mången homo academicus verkar sådana frågor så pass triviala, tillika misstänkt populistiska, att de sällan uppmärksammas, skriver Linus Salö.