Yoga för hjärnan och tungan

Åldern verkar speciellt viktig för att uppfatta och uttala nya språkljud. Det är faktiskt så att sex månaders bebisar kan uppfatta och särskilja alla språkljud som finns i all världens språk. Något som även andra djurarter kan – chinchillor, apor, och japanska vaktlar (Kluender et al. 1987; Kuhl & Miller, 1978; Ramus, et al., 2000) – så det är kanske inte så förvånande i sig. Men denna förmåga förlorar vi efterhand. Vid tolv månaders ålder kan barnet enbart särskilja de språkljud som används inom de språk som barnet utsätts för (Kuhl et al., 2006).

Det innebär att om du är över tolv månader gammal när du utsätts för ett nytt språk så kan din hjärna inte uppfatta de språkljud som inte finns på de språk du redan kan. Du har säkert varit med om att du försökt uttala något ord på ett nytt språk medan en modersmålstalare försökt förklara för dig att det inte låter riktigt rätt.

Inte nog med att du själv inte hör vad du gör för fel, du måste också lära dig att använda artikulatorerna (såsom tungan, läpparna och käken) på ett nytt sätt. Precis som när du för första gången skulle ställa dig i en ny yogapose inte visste hur du skulle hålla dina kroppsdelar för att det skulle bli rätt. På samma vis behöver du använda artikulatorerna på ett sätt som du kanske aldrig gjort förut för att uttala de nya språkljuden. Det krävs koncentration och medveten träning för att lära sig uppfatta och uttala de nya språkljuden.

Men barn är inte bäst på att lära sig språk i alla avseenden. När det kommer till vokabulären är det den vuxna inläraren som är bäst. Vuxna har redan massor av inlärda begrepp som vi lätt lär oss nya etiketter för. Om vi, som ett exempel, redan förstår vad ordet friktion innebär är det lätt att lära sig vad det heter på ett nytt språk. Vi vuxna lär oss därför ord snabbare än barn.

Så frågan om vem som lär sig ett nytt språk bäst är egentligen felställd. Vi skulle kanske istället fråga vad vi menar med bäst? Svaret beror på vad man ser som viktigare: att uppnå lika stor vokabulär som en modersmålstalare eller att kunna uttala språket som en modersmålstalare.

Referenser:

Kluender, K. R., Diehl, R. L., & Killeen, P. R. (1987). Japanese quail can learn phonetic categories. Science, 237(4819), 1195-1197.
Kuhl, P. K., & Miller, J. D. (1978). Speech perception by the chinchilla: Identification functions for synthetic VOT stimuli. The Journal of the Acoustical Society of America, 63(3), 905-917.
Kuhl, P. K., Stevens, E., Hayashi, A., Deguchi, T., Kiritani, S., & Iverson, P. (2006). Infants show a facilitation effect for native language phonetic perception between 6 and 12 months. Developmental science, 9(2), F13-F21.