Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor

Krönika

Vem ska styra oss?

Är det icke-valda tjänstemän snarare än folkvalda politiker som bestämmer i kommunerna, undrar Patrik Hall.

En av de viktigaste undersökningarna om detta under senare år är Ann-Sofie Lennqvist Lindéns avhandling från 2010: Att lägga politiken till rätta: kommunala chefers professionalisering (går att ladda ner). Lindén har undersökt en stor kommun i Sverige under lång tid, och menar att kommunala chefer på ledande nivå idag gör mycket för att inskränka folkvalda politikers förmåga att bestämma.

Det finns ett betydande förakt hos dessa chefstjänstemän mot politikerna – de uppfattas som barn som måste uppfostras; de ”infantiliseras” för att låna Lindéns uttryck. Tjänstemännen snickrar ihop många egna regler kring vad politiker får göra, exempelvis ska de bara vara ”beställare” (och får inte styra över organisationen) och de får inte ha kontakt med de anställda inom kommunen (utom de högsta förvaltningscheferna).

Bakgrunden till tjänstemannamakten är kommunernas utveckling till stora utförarorganisationer – de dominerar helt den offentliga sektorn idag – som ett fåtal kommunalråd samt ett lite större antal fritidspolitiker ska styra. Mot sig har de en enorm tjänstemannakader som professionaliseras alltmer.

Viktigt i utvecklingen, och något som påverkat de flesta kommuner, har också varit diverse modeller om hur politiker ska inskränka sig till att beställa verksamhet och formulera mål och visioner för verksamheten. Hur spridda dessa modeller än är så är de också hemmasnickrade regler, som syftar till att öka tjänstemännens makt.

Men politik handlar också om att företräda och försöka lösa konflikter mellan olika intressen. Långsiktiga mål kan säkert vara bra, men politiker behöver också ägna sig åt kortsiktiga ”detaljfrågor”, inte minst organisationsfrågor, som tjänstemän länge försökt skaffa sig monopol på eftersom organisationen är nyckeln till makt.

Utvecklingen är inte begränsad till Sverige. I internationell forskning finns sedan många år evidens för att organisationsreformer används – mer eller mindre medvetet – för att begränsa politikens utrymme, och därmed demokratins verkningskraft.

Hur intresserade är vi av demokrati egentligen? Om vi är intresserade av demokratiskt förankrad politik så borde vi försöka reformera den kommunala politiken så att politikerna ges bättre möjligheter att styra kommunerna.

I Sverige (och många andra länder) älskar vi att reformera den offentliga sektorn (skolan är ett skräckexempel), men vad vi aldrig reformerar är förutsättningarna för de folkvalda att bedriva politik.

Vilka ska styra oss i framtiden: folkvalda politiker eller karriärbyråkrater?

Mer om skribenten

  • Porträttbild Patrik Hall

    Docent i statsvetenskap

    Han skriver om allt från byråkrati till varför man i Sverige går i taket över konstnärers beteende. Patrik Hall forskar om organisations- och förvaltningsfrågor.

Du kanske också vill läsa

Nyhet 6 september 2016

Redaktionen

Hon skriver om allt från könstester i samband med OS till nätverkande som feministisk kunskapsform. Erika Alm är lektor i genusvetenskap vid Göteborgs universitet och har i sin for...

Nyhet 18 april 2016

Redaktionen

Hon skriver om kroppar och själar. Virginia Langum forskar om relationen mellan kropp och andliga upplevelser och är docent i engelsk litteratur vid Umeå universtitet. Hon är också...

Krönika 3 maj 2016

I mitt förra inlägg skrev jag om tankestilspluralismen i humaniora. Denna pluralism kan mycket väl göras synlig också om man fäster blicken på ett enskilt ämne. Tyska, alltså det ä...