Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
Orange linjer mot svart bakgrund

Foto: Ricardo Gomez Angel, Unsplash

Krönika

Två missuppfattningar om etikprövning av HS-forskning

I ganska många år har jag undervisat i forskningsetik, främst för doktorander men också deras handledare. När man frågar dem vad ”forskningsetik” handlar om tänker många antingen på oredlighet, som fusk och plagiering, eller på oförsvarlig forskning på människor, skriver Per Sandin, lektor vid SLU.

Många har läst eller hört om Vipeholmsstudierna, och åtminstone flertalet av de svenska doktoranderna har hört talas om Macchiariniskandalen.

De flesta vet också att viss forskning på människor behöver tillstånd. Man kan inte studera en ny medicinsk metod utan etikprövning. Men hur är det med humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning? Här blir många mer osäkra.

Jag har under åren stött på två vanliga missuppfattningar om humsam-forskning ock etikprövning.

Den första missuppfattningen är att samhällsvetenskaplig eller humanistisk forskning inte behöver etikprövas överhuvudtaget. Jag har träffat doktorander vars handledare har lidit av denna missuppfattning.

Det stämmer inte. I Lagen (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor (”Etikprövningslagen”) finns ett antal kriterier för vilken forskning som ska prövas. Det gäller inte bara fysiska ingrepp och risker för forskningspersonerna, utan även om forskningen exempelvis innebär att man behandlar känsliga personuppgifter. Och det gör samhällsvetare och humanister faktiskt ganska ofta – inte alltid avsiktligt, och inte alltid medvetet.

Dit hör nämligen uppgifter om personers etnicitet, religiös eller filosofisk övertygelse, politiska åsikter, hälsa och sexualliv (och lite annat). Det är viktigt att komma ihåg att ”känsliga” personuppgifter inte handlar om vad den enskilde subjektivt upplever som känsligt, utan vad som klassas som känsligt enligt EU:s dataskyddsförordning (GDPR).

Den andra missuppfattningen bygger på den motsatta föreställningen. Att det inte går att bedriva forskning längre, eftersom Etikprövningslagen och GDPR förbjuder att man samlar in känsliga personuppgifter.

Det stämmer förstås inte heller. Etikprövningen sköts i Sverige av en myndighet med det aningen fantasilösa namnet Etikprövningsmyndigheten. Där ingår ledamöter med vetenskaplig kompetens – bland andra jag själv – men också representanter för det allmänna intresset. I andra länder finns andra modeller för granskning, till exempel olika etiska råd på respektive universitet.

Den som vill forska på människor i Sverige skickar in en ansökan som myndigheten granskar. Det finns alltså inte något som förbjuder forskning om människors religion eller sexliv. Däremot måste forskningen granskas i förväg och det finns förstås regler om hur den får göras.

Men det kanske ändå ligger något i den andra missuppfattningen? Att skriva en ansökan om etikprövning är en rätt grannlaga uppgift, särskilt för den som inte är van att göra det. Arbetsinsatsen kan kanske jämföras med att skriva en forskningsmedelsansökan av det mindre slaget. Det tar tid att få den behandlad (upp till två månader) och det kostar pengar (minst 5000 kronor).

Granskningen kan inte heller göras i efterhand. Sammantaget kan det göra att vissa forskare drar sig för att ansöka överhuvudtaget, särskilt om det handlar om ett mindre projekt. Det är olyckligt om viktig forskning inte kommer till stånd på grund av administrativa uppförsbackar.

Kan det finnas ett sätt att göra det enklare? Det är ämnet för ett kommande inlägg.

Läs också i Curie:

Forskare måste bli bättre på att följa etikprövningslagen (Curie) Länk till annan webbplats.

Mer om skribenten

  • Lektor

    Han skriver om etikprövning och myten om det ensamma geniet i coronatider. Per Sandin forskar om tillämpad etik och forskningsetik. 

Du kanske också vill läsa

Debatt 18 februari 2021

Sven Stafström och Bengt Brülde

Att på vetenskaplig grund ifrågasätta resultat ska inte blandas ihop med diskussionen om vilka vägval som bör göras i ljuset av resultaten. För att få ett sunt debattklimat forskar...

Debatt 23 februari 2021

Jonas Björck och Olle Lundberg

Om forskning ska vara samhällsrelevant måste den också ägna sig åt hur vi kommer dit vi borde vara. Att skilja mellan vad som är kunskapsbaserade argument för en åtgärds lämplighet...

Debatt 10 februari 2016

Fallet med den omstridde kirurgen Paolo Macchiarini visar tydligt på behovet av en oberoende instans för att utreda misstänkt oredlighet i forskning, skriver Göran Collste och Stel...