Krönika
Tänk om rubriken löd WWW istället för GMO
I mitt första inlägg beskrev jag en del av turerna kring potatisen Amflora som är den enda inhemska gröda som lyckats ta sig igenom det regelverk som omgärdar odling av gentekniskt förädlade grödor i Europa och vars godkännande nu dragits tillbaka efter en dom i EU-tribunalen, skriver Jens Sundström.
Inför ett beslut om godkännande av en majssort som är resistent mot majsmott går nu diskussionens vågor återigen höga bland våra EU-politiker. En del hävdar att vi inte vet tillräckligt om riskerna, medan den brittiska jordbruksministern har sagt att Europas jordbruk är på väg att bli musealt eftersom vi frivilligt avstår från den snabba teknikutveckling som pågår i resten av världen.
Jag kan inte låta bli att dra parallellen till en annan teknisk innovation som (även den) utvecklades under första halvan av 1990-talet; Internet. Tänk om Europa, ensidigt, hade sagt att det där med World-Wide-Web måste vi utreda ordentligt innan vi börjar använda. Det finns ju forskning (visserligen inte seriös, men det spelar ingen roll) om hjärnskador från mobiltelefoner och kor som blir vimsiga i kraftledningsgator, så varför skulle inte en anslutning till www kunna vara riskabel. Här måste det riskforskas!
Och när det sedan – tio år senare – har satsats 3 miljarder kronor på riskforskning och inga effekter har kunnat påvisas, då skulle det ändå hävdas att: Vi kan inte var helt säkra, det är nog bäst ändå om Europa avstår. Och från forskarhåll skulle vi lite försynt påpeka att man aldrig kan vara helt säker på att det inte finns några effekter. Det är så att säga den empiriska forskningens filosofiska akilleshäl. Men igen skulle lyssna, för vid det här laget hade www blivit ett kodord för allt ont som den multinationella elektronikindustrin kan ställa till med. Patent på information! Avlyssning! Storebror ser dig! Nej, aldrig – vi satsar på flaskpost istället!
Med tanke på att den tekniska utvecklingen som skett inom den moderna biologin är jämförbar med utvecklingen inom informationsteknologin, är detta tankeexperiment en realitet inom jordbrukssektorn.
Mer om skribenten
Relaterat innehåll
Nyhet 8 november 2023
Han skriver i gränslandet mellan humaniora och naturvetenskap och hur dessa ämnen kan befrukta varandra. Johan Frostegård är professor i medicin vid Karolinska institutet och speci...
Debatt 23 oktober 2023
En omorganisation från fem till tre myndigheter för forskningsfinansiering förbättrar inte kvaliteten på svensk forskning och innovation. Det oberoende datainstitutet Ymner vill he...
Debatt 3 oktober 2023
Innovations- och kemiindustrin står inför en av vår tids största utmaningar: klimathotet. Samtidigt drar regeringen undan mattan för svensk innovation och forskning genom kraftiga ...