Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor

Krönika

Tänk att få slippa sina livräddande mediciner

Krönika av Lisa Kirsebom, vetenskapsjournalist, som skriver om organdonationer och forskningen som kan göra att patienter kommer att klara sig utan immundämpande mediciner efter en transplantation.

I januari 2022 fick en amerikansk man ett nytt hjärta från en genmodifierad gris. Den spektakulära nyheten väckte uppmärksamhet världen över. Kan alla som behöver få organ från djur snart? Vad kommer det att betyda för oss, och för djuren?

Kan alla som behöver få organ från djur snart?

Organdonationer och transplantationer är ett av medicinens mest suggestiva områden. Sedan decennier har det varit möjligt att rädda svårt sjuka människor från döden med hjälp av organ från andra, oftast avlidna människor. Tekniken förbättras hela tiden, men vissa utmaningar finns ständigt kvar. En del av dem handlar om medicin, andra om känslor.

Vi hade två små barn och ett tredje på väg när min man fick samtalet från sin läkare. Hans kroniska leversjukdom hade förvärrats så mycket att han skulle behöva en levertransplantation. Kanske om tolv år, eller arton. En vecka senare föddes vår son. ”Arton år”, tänkte min man. ”Så länge måste det gå utan transplantation.”

Hans kroniska leversjukdom hade förvärrats så mycket att han skulle behöva en levertransplantation. Kanske om tolv år, eller arton.

Det dröjde bara åtta år innan han blivit så sjuk att han behövde sättas på väntelista. Men vid det laget var vi mindre rädda, mer redo.

Under de åren hade jag också börjat skriva en bok. Ur döden liv handlar om det känsliga och känslosamma arbetet i intensivvården där organdonatorerna finns, och där en chockad och sörjande familj måste få frågan om deras älskade ville donera sina organ. Den handlar om logistiken och dramatiken när organen på ett fåtal timmar kan transporteras över hundra mil för att nå sin mottagare. Och den handlar om de som väntar på organen och hur deras liv blir när de fått ett. Om de får det.

I Sverige är donationsviljan hög men donationstalen låga – i boken reder jag ut vad man kan göra åt det. Men även i länder med mycket högre donationssiffror råder brist på organ. Därför undersöker forskare möjligheten att använda djurorgan, 3D-printa organ, odla dem från stamceller eller genmodifiera djur så att de redan vid födseln bär människors organ i sina kroppar. Allt detta kommer att ta lång tid. Grishjärtan till alla som behöver är inte något som väntar precis runt hörnet, även om det kan se ut så just nu.

I Sverige är donationsviljan hög men donationstalen låga…

Men lite i skuggan av det scifi-liknande, fann jag i arbetet med boken ett helt annat forskningsprojekt. Immunologen David Berglund, som samarbetar med forskare vid Uppsala universitet, Columbia University och Harvard, vill utveckla en metod för att transplanterade patienter ska kunna klara sig utan immundämpande läkemedel.

Det bygger på en kombination av medicin riktad mot bara vissa immunceller, och en transfusion med donatorns benmärg. Målet är att mottagarens immunförsvar ska omformas lite för att acceptera det nya organet. Behandlingen har bara provats på en handfull njurtransplanterade, men den verkar fungera. Flera av dem har levt i mer än fem år utan immundämpande behandling.

…utveckla en metod för att transplanterade patienter ska kunna klara sig utan immundämpande läkemedel.

”Okej, det låter ju bra,” tänker du nu, om du inte har egen erfarenhet av transplantationer. Låt mig förklara: om det här fungerar, är det inte ”bra”. Det är helt fantastiskt.

Min man fick sin lever förra hösten, och nu behöver han immundämpande medicin två gånger om dagen resten av livet för att den inte ska stötas bort av kroppen. Slarv eller misstag kan betyda döden. Även patienter som noga tar sin medicin kan råka ut för avstötningar och medicinerna kan dessutom ge en rad biverkningar. Darrningar, huvudvärk, skelettsmärtor, sömnsvårigheter, magproblem, njurskador, blodförändringar, oro och förvirring, depression, andfåddhet, klåda…

För att inte tala om det mest uppenbara: försämrat immunförsvar. Man blir mer känslig för infektioner och löper större risk att drabbas av cancer. För immunsystemet bekämpar ju inte bara virus, bakterier och svamp, utan rensar också bort onormala celler som kan bli cancertumörer.

En behandling för att slippa behandling vore fullständigt livsförändrande för miljontals människor. Om den kommer, hoppas jag på lika stora rubriker som för grishjärtat.

Mer om skribenten

  • Lisa Kirsebom

    Vetenskapsjournalist

    Författare till boken Ur döden liv på Natur & Kultur, 2021

Du kanske också vill läsa

Debatt 2 december 2020

Jonas Björck, Forte

I tider av kris har expertmyndigheter en viktig roll att bistå politiken med vetenskapligt grundade underlag så att rätt beslut kan fattas. Inom den svenska statsförvaltningen finn...

Krönika 23 november 2022

Tidsbrist, oklara syften och olika prioriteringar. Johanna Arnesson reflekterar kring villkoren för forskningskommunikation och hur olika grupper ser på hur forskning bör kommunice...

Krönika 16 november 2022

Polisen har sin uniform som symbolierar yrket. Men vilka symboler gestaltar akademin och forskaryrket, undrar Johanna Arnesson.