Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor

Krönika

Ta gärna en penna för 20 kronor men inte 20 kronor

I mitt förra inlägg pekade jag på psykologisk forskning som antyder att mycket pengar kan förändra oss. Eftersom det finns gott om samhälleliga händelser som handlar om detta så jag fortsätter jag på den tråden, skriver Per Kristensson.

Senast i raden av höga direktörer att göra bort sig var Bermudez-Svankvist på Arbetsförmedlingen. Hon fick sparken efter att bland annat ha mobilsurfat för 280 000 kronor. Usch och fy tycker säkert många men samtidigt visar siffror att 26 procent av svenska befolkningen anser att svartarbete (vilket är liktydigt med skattefusk) är helt okej och i handeln snattas det för smått otroliga 6 miljarder kronor per år.

Så min fråga till dig är: skulle du kunna stjäla något?

Jag gissar att din instinktiva respons är ”nej”!

Tänk dig då in i följande situation: din make/maka ringer dig på jobbet och säger att det blivit lite panik – er dotter/son behöver omedelbart en röd penna i skolarbetet och affärerna har stängt. Skulle du ha svårt att ta med en penna från din arbetsplats?

Låt oss nu ändra scenariot bara lite: du är i stort behov av tjugo kronor och du vet var jobbets handkassa förvaras, tar du ett ”lån på obestämd tid” från den?

Jag vet inte om du är som jag men samtidigt som jag skulle plocka med mig en penna på direkten skulle jag aldrig kunna ta en tjuga och jag tror att detta också är förklaringen till generaldirektörers mobilpratande och vanliga människors genvägar vad gäller skattebetalande.

I en studie publicerad i Journal of Marketing Research placerade universitetslärare ut Coca-Cola-burkar i kylskåpet hos studenter som bodde kollektivt och delade kök. Samtidigt placerades en summa pengar (som motsvarade inköpet av ett sexpack Coca-Cola) ut på köksbänken. Medan Coca-Cola-burkarna var uppdruckna på mindre än tre dagar låg pengarna orörda på sin plats.

I en annan forskningsstudie fick deltagare i tre grupper lösa svåra matematikproblem. Efter att deltagarna löst problemen fick man träffa en lärare som gav en femkrona i belöning för varje rätt svar. Den första gruppen fick sina svar rättade av läraren och hade i genomsnitt 3,5 svar rätt. Den andra gruppen fick rätta själva och sedan berätta för läraren hur många rätt de hade. Denna grupp hade intressant nog ett genomsnitt på hela 6,2 korrekta svar. Den tredje gruppen fick också rätta själva men fick endast polletter i belöning. Polletterna kunde sedan växlas in mot pengar. Anmärkningsvärt nog hade denna grupp hela 9,4 korrekta svar i genomsnitt! Slutsatsen är att ju längre från riktiga pengar vi är desto större friheter tar vi oss.

Själv kommer jag att tänka på olika situationer när människor tänjer på gränsen för vad man får ta och där faktiska pengar inte är med i bilden. Jag slås då av att det fortfarande räknas som helt okej att ”gratisåka” i kollektivtrafiken, ta grejor i minibaren på hotellrummet (utan att senare betala för dem) eller fylla på extra dricka på restaurangen (trots att det sällan ingår).

Vad tror du? Få människor skulle ta faktiska pengar men när pengavärdet är översatt i något annat så är det betydligt lättare.

Mer om skribenten

  • Porträttbild Per Kristensson

    Professor

    Han skriver om hur kreativa idéer kommer till och hur människor fattar beslut nära de handlar. Per Kristensson forskar om innovation och konsumtion.

Du kanske också vill läsa

Krönika 9 september 2024

Olika forskningsfält har skilda tidsperspektiv. Men tvärvetenskapliga samarbeten kan förändra disciplinernas förståelse av tid, skriver Erik Isberg.

Nyhet 9 september 2024

Redaktionen

Han skriver om humanioras plats i forskningslandskapet och i samhället i stort. Erik Isberg är vetenskapshistoriker och forskar vid KTH om miljövetenskapernas historia. På sin frit...

Krönika 7 maj 2024

För många tänkare hänger förståelsen av det teoretiska och det praktiska ihop. Därför är den svenska uppdelningen av filosofiutbildningen i två separata program befängd, skriver Ul...