Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
Montage med Erik Stattin och en kvinna som balanserar på en tågräls

Foto: David Frederiksen/KB, Unsplash

Krönika

Svår balansgång på vägen mot öppen vetenskap

Hur tar man fram nationella riktlinjer för öppen vetenskap? Erik Stattin skriver om regeringsuppdraget som Kungliga biblioteket ska redovisa till hösten.

Precis innan jul – när året led mot sitt slut och kanske de sista julklapparna var införskaffade eller stickade – hade vi ett första möte med referensgruppen. Den grupp som Kungliga biblioteket tillsatt för sitt uppdrag om att ta fram nationella riktlinjer för öppen vetenskap. Medlemmarna kommer från olika myndigheter och organisationer med ansvar och intresse för forskning och högre utbildning, och av öppen vetenskap. Alla med intressanta ingångar och kunskap om forskning, vetenskaplig publicering och forskningskommunikation.

Vi diskuterade vilken roll som gemensamma riktlinjer inom det här området kan ha. Det kan till exempel vara en gemensam utgångspunkt för många aktörer, men också ett stöd för mindre aktörer. Vi talade också om vilka utmaningar som riktlinjerna är förknippade med: risk för ”fluff”, vikten av förankring och hur man gör det till en angelägenhet för många. Att det var svårt att hitta lågt hängande frukter att plocka inskärpte bara betydelsen av uppdraget.

Att det var svårt att hitta lågt hängande frukter att plocka inskärpte bara betydelsen av uppdraget.

På Kungliga biblioteket har vi under flera år arbetat med frågor som handlar om öppen tillgång till vetenskapliga publikationer. Aktiviteten har varit hög och arbetet pågår fortfarande i allra högsta grad, men det är till viss del nya frågor som nu behandlas. Frågor om jämlikhet, rättvisa och mångfald har blivit allt mer aktuella.

Sedan sommaren 2022 har dock omfånget vidgats för mig och kollegor på KB. Vi har alltså i uppdrag att ta fram nationella riktlinjer för öppen vetenskap. Vi är mitt uppe i arbetet och förväntas vara klara till hösten men planerar att berätta om arbetet längs vägen och inkludera idéer och synpunkter för att göra riktlinjerna verksamma och relevanta.

Frågor vi så här långt har stött och blött gäller vilken typ av prioriteringar som behöver göras, vilka som kan tänkas påverkas och kan påverka riktlinjerna samt vilket behov av stöd finns det för att riktlinjerna ska kunna följas. Inte minst är det viktigt att båda harmonisera dessa riktlinjer med liknande riktlinjer och policyer i vår omvärld och på en internationell arena.

De nya rekommendationerna från Unesco om öppen vetenskap är definitivt något som vi behöver förhålla oss till. Där finns en bred och inkluderande definition av vad öppen vetenskap är, liksom ett globalt perspektiv på hur förändring ska kunna åstadkommas när det gäller den öppna tillgången till bland annat vetenskaplig kunskap. Det här gagnar ett globalt, regionalt och lokalt kunskapsutbyte som bygger på fakta och kunskapssökande metoder. Det gäller inom vetenskapen så väl som utanför. Här knyts tillgången till vetenskaplig kunskap tydligt till mänskliga rättigheter.

De nya rekommendationerna från Unesco om öppen vetenskap är definitivt något som vi behöver förhålla oss till.

Men, kan någon invända, öppen tillgång till forskning är väl redan löst, eller är på god väg att lösas? För svenska forskare som vill publicera artiklar öppet så finns avtal som möjliggör detta för ett stort antal vetenskapliga tidskrifter. De allra flesta forskningsfinansiärerna har långt gångna krav på öppen tillgång för beviljade projekt. Och ett öppet tillgängliggörande av forskningsdata hittar i allt fler discipliner sina former med hjälp av uppbyggnaden av infrastruktur, tjänster och kompetens.

Detta är utan tvekan sant, men det finns också anledning att skruva upp takten. Praktiker och policyer som formats de senaste åren behöver bli det nya normala snarare än sedda som undantag. Tidigare målsättningar är inte heller uppnådda. Det finns också aspekter kring öppenhet som inte har adresserats så tydligt, till exempel tillgången till öppna lärresurser eller allmänhetens delaktighet i forskningsprocessen.

Sett ur ett globalt perspektiv har existerande modeller för att publicera sig med öppen tillgång – som bland annat kan innebära stora kostnader för forskare eller institutioner – visat sig vara nya hinder i stora delar av världen. Möjligheterna för öppen tillgång till vissa former av akademisk publicering, till exempel böcker eller andra längre format, släpar också efter. Det gäller även att säkerställa att öppen vetenskap inte leder till likriktning och formbundenhet, utan att de sätt som olika discipliner har etablerat fortsatt kan anammas. Att man kan använda det språk som bäst når sin publik är också av betydelse.

I den inspirerande boken Open Knowledge Institutions (2022), som handlar om hur universitet och andra kunskapsinstitutioner kan ta sig an frågan om öppenhet på ett klokt sätt, beskrivs öppenhet som ett dilemma. På ena sidan finns kontroll, stelbenthet och låsta positioner, och på den andra sidan oordning och förvirring. Ett system som är alltför stängt leder till det förra och ett för öppet system leder till det senare.

Man kan se det här uppdraget som en balansakt på slak lina. I de följande krönikorna kommer jag att stanna upp vid några ställen på linan för att reflektera över hur man kan hålla balansen.

Mer om skribenten

  • Porträttbild av Erik Stattin.

    Handläggare

    Han skriver om öppen vetenskap och andra frågor som gränsar till digital tillgång till information. Erik Stattin arbetar på Kungliga biblioteket som handläggare kring frågor om öppen tillgång till vetenskapliga publikationer.

Relaterat innehåll

Debatt 12 mars 2024

John Hennessey, Lunds universitet

Alltfler forskningsfinansiärer kräver att också monografier publiceras med open access. Det skapar problem, även när det är tillåtet att ta upp kostnader för detta i projektets bud...

Krönika 30 januari 2024

Nu är de nationella riktlinjerna för öppen vetenskap klara. Erik Stattin skriver om arbetet med regeringsuppdraget och hur riktlinjerna tagits emot.

Nyhet 28 november 2023

Siv Engelmark

Nu ska de avtal som reglerar svenska forskares publiceringar i vetenskapliga tidskrifter omförhandlas. En färsk rapport från SUHF ska ge underlag för arbetet. Målet är att publicer...