Prenumerera på Curies nyhetsbrev

Nyheter, krönikor och debatter om forskarens vardag och aktuella forskningsfrågor. Varje vecka i din inkorg. Ges ut av Vetenskapsrådet.

Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor

Krönika

Så skapar du webbinarier som engagerar deltagarna

Många talar om teknikens möjligheter för att skapa nya mötesplatser. Men alldeles för ofta används den för att kopiera det vi gör i fysiska lärmiljöer, skriver Alastair Creelman.

Det sker framför allt genom att spela in eller direktsända en föreläsning. Även om man ger deltagarna möjlighet att fråga via en chatt så handlar det mest om envägskommunikation. Många webbinarier består av en längre föreläsning med bildspel och möjligheten att ställa ett fåtal frågor efteråt, i mån av tid. Själva mötet som ingår i begreppet seminarium försvinner och i de flesta fall hade det varit bättre att bara lägga ut en inspelad föreläsning istället. Hur kan vi höja kvaliteten på våra webbinarier och skapa dynamiska arenor för erfarenhetsutbyte och nätverksbyggande?

Jag har arbetat med webbinarier och digitala möten i många år och testat många modeller och verktyg tillsammans med kolleger från hela världen. Den första och viktigaste frågan inför ett webbinarium är varför du vill ha ett synkront möte överhuvudtaget. Vill du bara informera så många som möjligt är det oftast effektivare med en inspelning som alltid är tillgänglig. Man kan enkelt lägga till ett diskussionsforum eller chattjänst för frågor och kommentarer och därmed skapa en viss asynkron interaktivitet. Ett webbinarium ska däremot vara en mötesplats snarare än en scen. Redan i inbjudan ska man ange ett tydligt syfte, vilka frågor som ska diskuteras och vilken roll deltagaren har i diskussionen. Det är viktigt att skapa positiva förväntningar på evenemanget: du som deltar får nya insikter inom området samt får diskutera och nätverka med kolleger. Deltagarna ska veta i förväg att de förväntas vara aktiva.

När vi bjuder in till ett webbinarium ska vi se bortom själva mötestiden och försöka förlänga diskussionen. Kan vi skapa en diskussion före mötet och var fortsätter diskussionen efter mötet? I klassrumsundervisning tillämpas metoden flipped classroom, med inspelade föreläsningsmoment och fokus på övning och aktivitet i klassrummet. Så varför inte flippa webbinariet? Till exempel kan man spela in en kort miniföreläsning som introducerar webbinariets ämne. Skicka länken till deltagarna och skapa en plats för frågor och kommentarer kring föreläsningen. Själva webbinariet kan då fokusera på en fördjupande diskussion, gärna i mindre grupper (breakout groups) som e-mötesverktyg som Zoom erbjuder.

Gruppernas anteckningar kan också sammanställas på en gemensam webbsida och även byggas på efter webbinariets slut. Genom sådana webbsidor eller diskussionsgrupper kan diskussionen fortsätta asynkront och ger dem som inte kunde delta i webbinariet möjligheten att bidra till diskussionen. På detta sätt ser vi till att alla kan komma till tals, även dem som aldrig skulle räcka upp handen under sändningen eller behöver tid att reflektera innan de kommenterar. Ytterligare en möjlighet är att kunna bidra till diskussionen via text, ljud eller video beroende på vilket medium deltagaren känner sig mest bekväm med.

Interaktivitet är inget som uppstår av sig själv, vare sig i fysiska eller digitala miljöer. Först måste man skapa en känsla av gemenskap i gruppen, till exempel genom några uppvärmningsaktiviteter. Uppmuntra deltagarna att logga in några minuter före starten för att kunna testa ljud och bild. Moderatorn och presentatörerna bör hälsa på nytillkomna deltagare med namn och be dem presentera sig i chatten eller muntligt (så länge det inte handlar om väldigt många deltagare). Man kan även värma upp gruppen med en enkel inledande fråga att svara på via verktyg som Mentimeter eller AnswerGarden. Genom sådana aktiviteter får alla möjligheten att bidra till mötet redan i början och detta sänker tröskeln för att bidra även i fortsättningen.

En del webbinarier drabbas tyvärr av tekniska problem men de flesta sådana kan förebyggas med lite planering och kunskap. Ljudkvaliteten är förstås avgörande i ett webbinarium. Datorns inbyggda mikrofon fångar tyvärr upp andra ljud än just din röst (t ex tangentbordstryckningar, bakgrundsljud, datorns interna brus mm) och om du inte riktar dig mot datorn blir din röst svagare. Som presentatör ska du därför använda ett bra headset (helst USB) eller bordsmikrofon och se till att din dator har en fast (kabel)anslutning till nätet.

Trådlösa nätverk ger oftast ingen stabil uppkoppling och kan orsaka dålig ljudkvalitet eller fördröjning. Se också till att alla som inte talar stänger av sina mikrofoner så slipper vi höra störande bakgrundsljud. Det är också viktigt att läraren/presentatören syns bra i bild och skapar ögonkontakt med deltagarna. Webbkameran ska helst vara i ögonhöjd och rakt framför dig. Det är ganska störande att se presentatören i profil eller underifrån. Om möjligt kan du sitta framför en skärm för att deltagarna inte ska undra vad du har för konstiga objekt bakom dig på kontoret.

Ett bra webbinarium med fokus på aktivitet och kollaboration kan bli startpunkten för ett nätverk. Hur och var fortsätter diskussionen? Hur bygger vi vidare på det vi har diskuterat? Under ett webbinarium som vi arrangerade för några år sedan (ett webbinarium om hur man skapar effektiva webbinarier!) skapade vi på stående fot en Facebookgrupp, Effective webinars, och dagen efter hade vi nästan 100 medlemmar. Gruppen lever än idag med över 400 medlemmar. From webinar to community.

Mer om skribenten

  • Alistair Creelman

    Specialist på e-lärande

    Han skriver om hur forskning och högre utbildning påverkas av digitalisering. Alastair Creelman arbetar med omvärldsbevakning inom e-lärande.

Du kanske också vill läsa

Nyhet 3 april 2024

Natalie von der Lehr

De varnar känsliga lyssnare i början av varje poddavsnitt. Forskarna Kristina Alstam och Annelie de Cabo startade podden Med kriminella hälsningar för att ge röst åt socialt arb...

Nyhet 10 januari 2024

Carina Järvenhag

Akademin måste arbeta med forskning på ett både praktiskt och teoretiskt plan. Det menar Helena Hansson som forskar och undervisar om deltagande design vid Göteborgs universitet. D...

Krönika 18 december 2023

När forskare möter journalister handlar mycket om att förstå den andres arbetsvillkor. Bengt Johansson skriver om skillnaderna mellan forskningen och journalistiken.