Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor

Krönika

Rödbetan och den väl underbyggda forskningsidén

Hur svårt kan det vara att skriva en forskningsansökan? Ett kontrollerat och statiskt förlopp där forskningsprojektet paketeras i önskat format, skriver Helena Åkerberg.

Men är det så? Enligt min erfarenhet är det snarare en dynamisk process där flera faktorer påverkar forskningsprojektets utformning och därmed dess resultat.

Att forskningen skrivs in i en kontext kräver tid och tanke som få forskare unnar sig i sin övriga vardag. Processens dynamik innebär att det faktiskt händer något när ansökan formuleras. Finansiärens bedömningskriterier tvingar forskarna att precisera såväl forskningsidén som dess relevans och projektets utförande. I skrivandet mognar projektet. I bästa fall resulterar det i ett autentiskt projekt, genomfärgat av en väl underbyggd forskningsidé och adekvat och genomförbar metod. En rödbeta.

Bedömningskriterier bidrar således ofta till ökad konkretiseringsgrad och ökad genomförbarhet. Likaså kan klokt utformade villkor skapa ökad bärighet liksom försiktigt riktad målstyrning kan öka forskningsresultatens relevans. Men, på olika vis utmanar dessa parametrar samtidigt forskarens vetenskapliga integritet. Och ibland händer det att forskningsprojektet tar formen av en rädisa, där skalet inte återspeglar innehållet. Av olika anledningar forceras projektet till en konstruktion – måhända väl paketerad men utan förankring och autenticitet.

Risken för rädisor är större bland otrygga anställningsvillkor i kombination med ökad konkurrens och ett ökande antal styrmedel. Rädisor uppstår när forskaren skickar in en ansökan trots att utlysningen efterlyser en annan lösning än den forskaren har identifierat, eller när kravet på specifika partners är irrelevant för projektet. De kan även uppstå när projektet baseras på en lägre prioriterad frågeställning för att kunna ledas av forskaren med tyngst CV, i syfte att öka chansen till finansiering. Projektriskerna är uppenbara – partners som inte har ett genuint intresse i frågeställningen, kompetenser som inte motsvarar åtagandet eller forskningsfrågor som inte har en solid grund i vetenskapsområdet.

Rödbetor odlas bäst i sammanhang där vetenskaplighet värderas högre än externa forskningsmedel. En trygg finansieringssituation utgör en bra grund. Men, oavsett finansieringssystemets utformning är ödmjukhet och vetenskaplig integritet avgörande. Ödmjukhet hos finansiären inför effekterna av kriterier, beviljandegrunder, villkor och målstyrning. Vetenskaplig integritet hos den forskare som formulerar sin forskningsidé oberoende av utlysningar och externa villkor. Forskaren som söker forskningsmedel för sina mål. Inte tvärtom.

Mer om skribenten

  • Helena Åkerberg

    Forskningsrådgivare

    Hon skriver om sina iakttagelser från gränslandet mellan forskare och finansiär. I sitt arbete ger Helena Åkerberg forskare stöd i frågor som rör extern finansiering. Hon forskade tidigare om hur vår aptit regleras.

Du kanske också vill läsa

Debatt 19 januari 2021

Representanter för stiftelsesamarbetsprojektet Swedish Foundations’ Starting Grant

Fler finansiärer borde hitta sätt att finansiera forskare som sökt bidrag från ERC men som trots högsta betyg inte fått medel. ERC-bedömningarna är en garantistämpel på hög vetensk...

Debatt 27 oktober 2016

Stiftelsen för strategisk forskning, SSF

SUHF-modellen har brister. Vi borde skapa ett system som flyttar fokus från storleken på indirekta kostnader till effektivitet och output. Det viktiga är att nå högsta kvalitet i k...

Debatt 19 oktober 2016

Lars Anell

Lars Anell, före detta styrelseordförande för Vetenskapsrådet, föreslår en ny modell för finansieringen av indirekta kostnader vid universitet och högskolor. Vi behöver ett system ...