Näringslivet bättre än akademin på att acceptera negativa resultat

2018-03-07

Krönika av Farshid Jalalvand, mikrobiolog vid Köpenhamns universitet, om att fixeringen vid att publicera artiklar går ut över forskningens kvalitet. Att publicera har blivit viktigare än att resultaten i artikeln går att upprepa – och det gäller oftare inom akademin än inom industrin.

Häromdagen pratade jag med en forskarkollega som gått över till att jobba inom näringslivet och samtalet kom in på hur chefer förhåller sig till ens arbete. Hen berättade att inom den privata industrin accepterar cheferna negativa resultat mycket mer självklart än inom akademin. Om ett experiment inte fungerar leder den bakomliggande hypotesen förmodligen inte till någon kommersiell vinning i längden så den kasseras och man fortsätter med nästa spår.

För många akademiska forskningsledare blir favorithypotesen inte motbevisad av negativ experimentell data.

Jämför detta med det vanligaste förhållningssättet inom akademin där man vänder och vrider på experiment för att under närmast absurda förhållanden tvinga fram positiva resultat. För många akademiska forskningsledare blir favorithypotesen inte motbevisad av negativ experimentell data. Experimenten behöver bara optimeras, som det så fint heter.

Varav denna skillnad mellan näringsliv och akademi?

Svaret är naturligtvis enkelt. I slutfasen av näringslivets forskningsprojekt väntar kommersialisering av en produkt som måste fungera (och som myndigheterna kontrollerar). Det finns inget utrymme för ”falskt positiva” resultat – det hade straffat sig hårt i det långa loppet att satsa på fel häst.

Men när högskolors forskningsprojekt avslutas väntar oftast bara en sak: tillskott av information till den vetenskapliga litteraturen. Den allsmäktiga Artikeln. Med fina artiklar får forskare anseende, forskningsmedel, och för de allra lyckosammaste, kanske till och med en tillsvidareanställning. Att få ut Artikeln är allt som räknas. Och till skillnad från i näringslivet finns det väldigt lite ansvarskrävande för de resultat som akademiska forskare lägger fram. Att statistikmjukvaran tvingades bekänna signifikans under tortyrlika förhållanden – eller att prover genomgick ett dussintal behandlingar som aldrig hade inträffat i naturen för att producera ”rätt” resultat – är det få som bekymrar sig om.

Eller jo, ja, andra kan ju försöka reproducera resultaten. Och vi vet hur det slutar. Inom till exempel cancerforskning går bara 10 procent av artiklarna att reproducera enligt vissa utvärderingar. Jag känner personligen till otaliga historier där forskare begärt ut stammar och prover för att utan framgång försöka reproducera publicerade experiment. Dessa saker kommer nästan aldrig till allmän kännedom (även om retractions på grund av slarv och fusk ökat,) vilket i slutändan innebär att artiklar med oväsentlig information officiellt betraktas som giltiga i vetenskapssammanhang.

Det finns ytterligare aspekter av publiceringen av krystade experiment. Producerar man fina artiklar i högt aktade tidskrifter kan vissa forskare också få det de trånar efter (kanske allra mest?): prestige, bekräftelse och priser.

Istället för att främja forskning fylls den vetenskapliga litteraturen av spektakulära resultat som är antingen betydelselösa, eller i värsta fall, osanna.

Hela fenomenet ”forskningspriser”  mynnar oftast ut i någon sorts narcissistisk navelskådning som nästan aldrig främjar vetenskapen på något betydelsefullt sätt. Tvärtom bidrar forskares behov av beröm till att framtvinga resultat som bevisar ”sexiga” hypoteser. Istället för att främja forskning fylls den vetenskapliga litteraturen av spektakulära resultat som är antingen betydelselösa, eller i värsta fall, osanna.

Om man nu tvunget vill ge priser till forskare tycker jag att vi instiftar en ny sorts utmärkelse: Det Hedersamma Priset för Reproducerbara Resultat. Låt det tillfalla dem som producerar gedigna artiklar som går att verifiera av oberoende kolleger. Det hade varit ett värdigt pris som både hedrat forskaren och främjat vetenskapen. Allt annat är dimridåer och skådespel.

1 kommentar

Tack för din kommentar. Den kan komma att modereras innan den publiceras.

  • Petr Dejmek

    Bra sagt

    2018.03.15