När vi sammanför vetenskap och konst kan vi tänka bättre

2017-08-23

Krönika av Anders Omstedt, professor emeritus vid Göteborgs universitet, om behovet av att förändra undervisningen på de svenska universiteten så att konstnärligt tänkande kan integreras med vetenskapligt.

Dagens samhällen står inför stora utmaningar. Tänkbara framtidsscenarier kan vara allt från en uthållig och fredlig grön värld till stark rivalitet och hög förbränning av fossila bränslen. Vilken väg vi kommer att ta beror på hur det går med såväl förbrukningen av fossila bränslen som med försvaret av andliga värden, till exempel social rättvisa. En del faktorer är kända. Andra – som politiska förändringar och människors beteenden – är svåra att förutse.

Om vi blir mer medvetna om våra känslor kan vi tänka klarare och väga in egna och andras behov på ett mer rättvist och hållbart sätt. Men detta kräver att vi sammanför analys och intuition. Analytiskt kritiskt tänkande är långsamt och kräver ofta lång utbildning. Det vi brukar kalla intuition är en insikt, en aning om att veta något utan bevis eller förklaring, baserad på din egen erfarenhet. Den kan också tränas, exempelvis genom drömarbete, konst och skönlitteratur. När vi använder oss av bägge dessa mänskliga förmågor kan vi få bredare och djupare förståelse.

I sin bok Eurydikes visa kallar pedagogen och litteraturvetaren Stina Hammar de två tankekällorna ”den abstraherande” respektive ”den sinnliga”. Den sinnliga tankekällan bygger på sinnesförnimmelser. Vi luktar och smakar på vår situation eller känner fysiskt med kroppen hur det andliga klimatet verkar på oss. Kan vi andas eller känner vi oss kvävda? På det sättet får även den sinnliga upplevelsen kommunikativt symbolvärde, menar hon.

Forskare strävar efter att utveckla mer och mer komplexa modeller för hur mänskligheten påverkar naturen. Men idag finns inga självklara modeller som kan beskriva ekosystemen, människans roll och vad som kan hända i framtiden.

Den sinnliga tankekällan rymmer det konstnärliga och mytologiska. För att illustrera myternas, drömmarnas och sagornas ”grammatik” analyserar Stina Hammar texter av Lars Ahlin, Fjodor Dostojevskij och Maksim Gorkij. I botten för hennes tolkning ligger sagan om Orfeus och Eurydike. Liksom Orfeus fått sin lyra av Apollon, ljusets gud, så utgår den abstraherande tankekällan från huvudets och ordens ”solklara” logiska ordning. Liksom Orfeus inte förmådde befria sin älskade Eurydike från Hades, når inte den abstraherande tankekällan hela djupet i vårt liv. Den sinnliga tankekällan är Eurydikes, och enligt Lars Ahlin är det tvärtom mot vad traditionen säger hennes visa (konsten, drömmen, leken) som har möjlighet att befria Orfeus från Hades. Livet bearbetas och förändras genom att båda tankekällorna förenas.

Salman Rushdie berättade i tv-programmet Skavlan att den bärande tanken i hans nya roman Två år, åtta månader och tjugoåtta nätter (Tusen och en natt) är att den rationella sidan – vetenskapen – och den irrationella – drömmarna och fantasin – tillsammans ger en enorm kraft. Men bryts de itu sker monstruösa saker.

Att vårt tänkande har olika tankekällor kan illustreras om vi betraktar fotografiet nedan. Med hjälp av den vetenskapliga tankekällan ser vi en mur, en äng, ett hav och en himmel. Går vi djupare kan vi bestämma tiden för muren, årstiden från ljuset och växterna på ängen. Vårt vetenskapliga tänkande kan sedan ledas mer och mer mot detaljer om olika processer som bestämmer till exempel hur de olika delarna påverkar varandra genom olika flöden av värme, vatten och material. Den vetenskapliga tankekällan är problemlösande och detaljstyrd, med möjlighet att lösa många frågeställningar.

Östersjön sett från Bornholm

Om vi istället studerar detta fotografi utifrån den sinnliga tankekällan blir vi känslomässigt berörda. Vi kan till exempel känna glädje och förundran inför bildens skönhet. Den sinnliga tankekällan öppnar våra känslor och kan ge oss inspiration som inte kan uttryckas i ord. Den är också mångtydig och därför beroende av betraktaren själv. Tolkningen är fri. Om vi vidgar perspektivet till sagorna, religionen och fantasy upptäcker vi en person som sitter fast i muren, men har inspirationen – öppning och ljus – alldeles bakom sig.

I den sinnliga tankekällan finns ofta oväntade lösningar, som i sagan om Dummerjöns som mot alla odds fick prinsessan. Ett annat exempel är sagan Kejsarens nya kläder där den uppblåsta kungen genomskådas av barnet. Sagan lär oss att sanningen kan man hitta i det mest oväntade. Det olärda barnet bär fram förnuftet, byggt på sinnenas vittnesbörd. På samma sätt kan drömmen, som i det moderna samhället ses som oviktig, bära den djupaste sanningen om oss som människor.

Varje tankekälla kan låsa fast oss i ensidigheter, svart-vitt tänkande och destruktivitet. Därför är det viktigt att lära sig koppla ihop tankekällorna och inse att vetenskapen behöver det sinnliga för att förstå det mänskliga. Forskare strävar efter att utveckla mer och mer komplexa modeller för hur mänskligheten påverkar naturen. Men idag finns inga självklara modeller som kan beskriva ekosystemen, människans roll och vad som kan hända i framtiden. Sammanförs de olika tankekällorna finns dock hopp om framtiden, ett hopp som är utanför allt förnuft.

Att föra samman vetenskap och konst kräver stora förändringar i undervisningen på de svenska universiteten. Men att införa en gemensam förberedande tvärvetenskaplig termin med fokus på vetenskapligt och konstnärligt tänkande vore en viktig försäkring för en säkrare framtid. Här kan Liberal Arts – som är en vanlig typ av universitetsutbildning i USA och bygger på idén att använda hela universitet, att arbeta tvärvetenskapligt och bilda sig – fungera som inspiration.

3 kommentarer

Tack för din kommentar. Den kan komma att modereras innan den publiceras.

  • Annika Larsson

    Tack! Det var förlösande!

    2017.08.24

  • Tanja Tomson

    Välformulerat! Hur kan detta implementeras i våra utbildningar?

    2017.08.24

  • Ingrid Blidberg

    Underbart med någon från vetenskapligt håll som vågar lyfta fram vårt behov av människor som kan använda både förnuft och känsla i skapandet av en värld för framtiden!

    2017.09.01