Prenumerera på Curies nyhetsbrev

Nyheter, krönikor och debatter om forskarens vardag och aktuella forskningsfrågor. Varje vecka i din inkorg. Ges ut av Vetenskapsrådet.

Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor

Krönika

Mitt första forskningsprojekt

Det var sommar och jag bodde i ett mycket varmt och mycket litet studentrum i den tyska universitetsstaden Göttingen, skriver Jenny Larsson.

Varje dag började på samma sätt; jag cyklade ner till universitetsbiblioteket, satte mig på min läsplats, slog upp mina böcker på rätt sida och började gråta. Jag grät av frustration. Jag tyckte att materialet pekade åt alla håll samtidigt och jag fick ingen ordning på det hur jag än vände och vred på det. Jag var ensam och frustrerad och långt hemifrån.

Jag ångrade nästan att jag hade kastat mig ut i det här överväldigande projektet. Men jag hade ingen annan att skylla min olycka på; jag hade själv satt mig för att försöka lösa ett av de hittills olösta vetenskapliga problemen inom mitt ämne. Året innan, då jag pluggade i Köpenhamn, hade jag fått syn på ett så kallat prisspørgsmål tidningen. I Danmark har man haft offentligt ställda prisfrågor ända sedan 1700-talet och vem som helst är behörig att skicka in sitt svar på ett av de klassiska vetenskapliga problemen. Man har ett år på sig att lösa problemet och om man klarar uppgiften riktigt bra kan man till och med få guldmedalj av Danmarks drottning.

Och frågan som jag hade fått syn på hade verkligen triggat igång min nyfikenhet. Efter några sömnlösa nätter hade jag tagit mitt beslut: jag tänkte flytta till Göttingen för att viga hela året till att undersöka ett mycket specifikt problem inom baltisk språkhistoria. Och här satt jag nu hopplöst förtvivlad på min läsplats i biblioteket…

Men så plötsligt var det som om bitarna bara föll på plats; jag fick en stark känsla av att det kanske fanns en väg fram, trots allt. Jag började bläddra febrilt i böckerna, hjärtat pumpade av iver och jag bara visste att jag hade fått upp ett spår. Det var helt fantastisk känsla! För en språkhistoriker, som söker efter lagbundenhet i språket, är den högsta drömmen att lyckas identifiera en språklig regel och det var nu, under den här sommaren, som jag började kunna ana begynnelsen till den ljudlag som jag senare skulle komma att definiera.

Men det visste jag inte då. Den kvällen hade jag svårt att sova och jag längtade till nästa morgon när jag skulle kunna få cykla tillbaka till biblioteket och fortsätta leta, skriva och fundera.

Hela hösten pendlande jag mellan underbar eufori och bottenlös förtvivlan. Ena dagen tyckte jag att jag förstod precis hur allt hängde ihop, bara för att nästa dag upptäcka en spricka i hela resonemanget. Men när höst blev till vinter tyckte jag att jag hade börjat få lite bättre kontroll på materialet och när året var slut kunde jag faktiskt lämna in ett helt eget svar på frågan och jag fick till och med en fin medalj att hänga om halsen.

Det har gått lång tid nu sen dess, jag tror jag var 24 år den sommaren i Göttingen. Men känslan från den där dagen i biblioteket finns fortfarande kvar. Kanske är det just den där obeskrivligt härliga känslan av att allt plötsligt faller på plats som gör det värt allt slit och alla sömnlösa nätter… För jag älskar ju att forska och skriva. Trots allt.

Mer om skribenten

  • Jenny Larsson

    Professor i baltiska språk

    Hon skriver om de indoeuropeiska språkens ursprung och hur det är att etablera sig som ung forskare. Jenny Larsson är språkhistoriker vid Stockholms universitet. På sin fritid älskar hon att resa, läsa och lära sig nya språk.

Du kanske också vill läsa

Nyhet 22 april 2024

Redaktionen

Han skriver om unga forskares villkor och vad en forskarutbildning egentligen är. Jonatan Nästesjö forskar om akademiska karriärer vid Lunds universitet. På sin fritid leker han he...

Nyhet 9 april 2024

Ulrika Ernström

Han kämpar för världens förbisedda svampar. Mykologen Henrik Nilsson undviker medvetet högrankade tidskrifter, men är en av världens mest citerade forskare. Och han har ett tydligt...

Krönika 2 april 2024

Forskande läkare kan bidra till nya lösningar och frågeställningar. Men andelen läkare som disputerar minskar. Johan Frostegård vill att det ska bli lättare att kombinera de båda r...