Prenumerera på Curies nyhetsbrev

Nyheter, krönikor och debatter om forskarens vardag och aktuella forskningsfrågor. Varje vecka i din inkorg. Ges ut av Vetenskapsrådet.

Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor

Krönika

Mellan stolarna och ut ur systemen

Jag har under många år studerat den allmänna sjukförsäkringens rättsliga reglering. Mina forskningsresultat kan sammanfattas i den något drastiska slutsatsen att lagen får oss att hamna mellan stolarna och till sist tvingar oss ut ur systemen, skriver Ruth Mannelqvist.

Vad menar jag med det? Jo, förmågan, eller rättare sagt oförmågan, att arbeta är avgörande för rätten till ersättning. Den ska bedömas individuellt och kopplas till hur sjukdom påverkar olika individer. Fysisk sjukdom får andra konsekvenser än en psykisk sjukdom, och samma sjukdom kan påverka olika personer på skilda sätt. Men arbetsförmågan är också beroende av vilket arbete den relateras till.

För sjuksköterskan innebär ett brutet ben att arbetet inte kan utföras, medan professorn i de flesta fall kan fortsätta arbeta trots gipsat ben. På samma sätt kan den som lider av utmattningssyndrom klara enklare städ- eller lagerarbete, men inte ett koncentrationskrävande arbete eller arbetsuppgifter inom kontaktyrken som skola, vård och omsorg. Både människor och arbetsuppgifter är olika och arbetsförmågan är därmed relativ.

Enligt lagen ska arbetsförmåga bedömas mot olika typer av arbeten inom vissa fastlagda tidsintervaller. Fram till 180 sjukskrivningsdagar ska förmågan att arbeta bedömas mot det ordinarie arbetet, och därefter ska bedömningen göras mot alla normalt förekommande arbeten på arbetsmarknaden. Skulle jag som professor bedömas klara ett arbete på arbetsmarknaden efter 180 dagar förlorar jag rätten till ersättning.

Eftersom jag emellertid inte klarar mitt arbete på universitetet blir jag troligen hänvisad till arbetsförmedlingen. Men för att få rätt till arbetslöshetsförsäkring och arbetsmarknadsåtgärder måste jag stå till arbetsmarknadens förfogande, vilket gör att jag måste avsluta min anställning vid universitetet. Samtidigt visar forskning att förutsättningen att komma tillbaka i arbete efter en sjukskrivning är betydligt bättre om man har ett arbete och därmed en förankring på arbetsmarknaden.

Ur samhällsperspektiv finns en uppenbar risk att kostnaden för sjukfrånvaron endast flyttas mellan olika myndigheter, medan individen riskerar att hamna mellan stolarna. Den relativa arbetsförmågan leder till att den som inom sjukförsäkringen anses ha tillräcklig förmåga för att arbeta, har en otillräcklig förmåga i konkurrensen med andra friska människor på arbetsmarknaden. Sjukförsäkringens rättsliga reglering kan därför leda till att människor hamnar mellan stolarna, och till sist ut ur välfärdens försäkringssystem.

Mer om skribenten

  • Professor

    Hon skriver om forskning och forskningsbehov inom rättsvetenskap och sjukförsäkring. Ruth Mannelqvist forskar om sjukförsäkringen, arbetsförmåga och rättssäkerhet.

Du kanske också vill läsa

Debatt 8 juni 2023

Bri Gauger, Heba Allah Khalil, Liane Thuvander

Gästforskarprogrammet Genie är ett viktig led i Chalmers jämställdhetsarbete. Men avsaknaden av ett centralt stödsystem för mottagande innebar för oss så mycket obetalt merarbete a...

Krönika 17 april 2023

Hon höll sig långt borta från fikarum och ovala bord när hon skrev sin avhandling. Ulrika Carlsson skriver om behovet av att få utveckla sina idéer ifred, innan de skärskådas av...

Debatt 17 januari 2023

Louise Bringselius

Stimulera forskares medverkan i det offentliga samtalet. Öka samhällsanknytningen i forskning och utbildning. Ge yrkeserfarenhet från världen utanför akademin ett högre meritvärde....