Med näsan i vädret

2012-09-03

Krönika av Jonas Olofsson

Människans luktsinne har aldrig imponerat på stora tänkare. Sigmund Freud menade att det djuriska luktsinnet måste förträngas i det moderna samhället. I uttryck som ”att gå med näsan i vädret” visar vi enligt Freud en önskan att distansera oss från den luktande värld där hundar och möss huserar.

Jag kom nyligen att tänka på Freud när jag kontaktades av en radioproducent för P1 som ville diskutera människans dåliga luktsinne.

En ny studie från Karolinska Institutet rapporterade att  mänskliga luktnervceller, som samlats in från rättsmedicinska fall och daterats med Kol 14-metoden, var påfallande gamla. Resultaten tolkades som att vi människor, till skillnad från andra däggdjur, förlorat förmågan att bilda nya luktnervceller senare i livet. Vårt dåliga luktsinne skulle därför förklaras av ”förslitna” luktnervceller.

Det finns flera skäl att vara skeptisk till sådana slutsatser; bland annat hade många av deltagarna haft dokumenterade missbruksproblem och psykisk ohälsa, och eftersom nybildning av hjärnceller har visat sig vara beroende av goda miljöfaktorer finns det skäl att tro att deltagarna inte var representativa för befolkningen.

Men sådana viktiga förbehåll nonchalerades av journalistkåren. Producenten frågade mig entusiastiskt: ”Hur dåligt luktsinne har människan, jämfört med andra däggdjur? Är det här något att sörja, eller ska vi vara glada över att vi inte känner stanken omkring oss?” Här började jag bli fundersam över samtalets premisser och svarade att människans luktsinne faktiskt är oerhört finkänsligt.

Tålmodiga luktforskare, som Matthias Laska vid Linköpings universitet, har jämfört olika djurarters luktsinne och menar att de blir specialister på dofter med särskilt överlevnadsvärde för just deras art. Den mänskliga näsan är inget att skämmas över. Det doftämne som tillsätts propangas för att undvika gasläckor kan förnimmas i doser som motsvarar endast tre droppar utspädda i en luftmängd motsvarande en olympisk simbassäng. Likadant är det med ett ämne som hundar tränas att upptäcka i kokain: Människor har visat sig vara minst lika känsliga som hundar.

I stället för att imponeras av att hundar kan känna igen oss människor utifrån våra kroppsdofter kan vi vara stolta över att hundägare också kan känna igen doften från sina egna hundar. Inte ens spårning är bortom vår lukthorisont. En forskargrupp i Berkeley lade ut ett spår av chokladdoft på en av universitetets gräsmattor; studenterna som deltog i experimentet lyckades med lite träning följa spåret. En forskargrupp med svenskarna Johan Lundström och Mats Olsson i spetsen visade nyligen att vi också känner skillnad på kroppsdofter från unga, medelålders och äldre personer, och att vi tycker att äldre män doftar bättre än yngre. Kanske är det dalande testosteronnivåer som är orsaken? Det är välkänt att testosteronstinna råtthannars urin kan sätta skräck i mindre tuffa hannar.

Det fanns en tid när vi ännu inte lärt oss att gå med näsan i vädret. Karin Johannisson skriver i boken Tecknen om hur läkare under 1800-talet använde näsan till att diagnosticera sjukdomar; skörbjugg har en rutten stank, medan tyfus doftar som nybakat rågbröd. Läkare sköljde ofta munnen med patientens urin. Diabetes mellitus gör nämligen att urinen doftar och smakar som honung (mellitus betyder honung på latin). Metoden föll i glömska; det var alltför svårt att beskriva dofterna med ord i medicinska läroböcker. Freuds tes om att luktsinnet låg i konflikt med själva moderniteten var alltså kanske inte helt felaktig.

Luktsinnet är bättre än sitt rykte, men inte heller luktnedsättningar är något att fnysa åt. Min egen forskning med kollegor vid Stockholms och Umeå universitet har visat att försämrat luktsinne hos äldre i vissa fall kan signalera annalkande demens. Jag såg fram emot att diskutera luktsinnets förmågor i radio. Men producenten ringde upp och förklarade att de nog inte hade tid för mig i dagens program. Det verkar vara ett alltför komplicerat ämne, sa han beklagande och lade på. Kanske hittade producenten någon annan forskare som kunde bekräfta fördomarna om luktsinnet.

Ta del av information om behandlingen av dina personuppgifter