Prenumerera på Curies nyhetsbrev

Nyheter, krönikor och debatter om forskarens vardag och aktuella forskningsfrågor. Varje vecka i din inkorg. Ges ut av Vetenskapsrådet.

Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor

Krönika

Med journalistiskt hantverk når du ut

Krönika av journalisten Birgita Klepke om vikten av välskriven populärvetenskap.

En forskare eller expert har ägnat många år – kanske decennier – åt sitt specialområde. Som journalist får jag i bästa fall en dag på mig för att läsa in ämnet, intervjua och skriva en artikel. I sämsta fall bara några timmar.

Inte sällan får jag och mina kollegor höra: tänk att du kunde få ihop något så begripligt av vårt korta samtal. Men det är så det ska vara. Att på kort tid göra ett komplext ämne begripligt för en allmän målgrupp i ett givet sammanhang är en del av mitt och andra journalisters uppdrag.

Under årets Forum för forskningskommunikation i Göteborg frågade en ung forskare om min första tanke när jag får i uppdrag att intervjua en expert. Jag svarade sanningsenligt att jag tänker att det kan bli svårt – men också spännande och roligt. Ibland tänker jag också: Varför skriver inte forskaren själv?

I ett samhälle som blir allt mer beroende av det skrivna ordet borde fler använda några av våra journalistiska metoder. Jag påstår inte att alla ska bli journalister. Men många skulle nå ut bättre med sin kunskap om de använde delar av det journalistiska hantverket. För alla oss icke-experter är information som gör det möjligt att fatta kloka beslut en demokratisk rättighet.

Ska vi då skrota den vetenskapliga texten? Absolut inte! Den har sin givna roll. Men de flesta forskningsområden skulle vinna på fler välskrivna populärvetenskapliga texter som ökar intresset hos den så kallade allmänheten. En målgrupp som också kan omfatta finansiärer, beslutsfattare och forskarkollegor från andra discipliner.

Vad är det då som utmärker den populärvetenskapliga texten?

Först och främst handlar det om att målgruppsanpassa – att sätta läsaren i fokus. Ett bra sätt att hitta en ingång är att besvara frågan ”för vems skull och varför skriver jag just denna text?”.

För att locka läsaren och behålla intresset måste ämnet också sättas in i ett begripligt sammanhang. Kan skribenten dessutom vara konkret och lyfta fram läsarens nytta, ökar chansen att texten blir läst. Andra sätt att fånga läsaren är att lyfta fram det oväntade. Det är alltså inte konstigt att tidningar väljer rubriker som Bruna bönor kan minska risken för övervikt.

Med en given målgrupp och ett tydligt syfte blir det också lättare att avgränsa ämnet och börja med det som är viktigast (för läsaren). Även om jag tycker att ämne är en ”kioskvältare” kan jag tyvärr inte utgå från att läsaren delar denna uppfattning. Dessutom har de flesta ont om tid.

Medan den vetenskapliga texten måste följa en given form, kan den som skriver populärvetenskapligt vara betydligt friare. Ett reportage lockar antagligen andra läsare än en faktatext och ibland fungerar en debattartikel bättre än ett pressmeddelande.

Oavsett textens form och genre måste slutligen läsaren ha en chans att förstå språket. Vilka termer och fackuttryck behövs? Och vilka behöver förklaras?

Det handlar helt enkelt om sunt förnuft. Spetsat med en gnutta mod för att våga kliva utanför de välkända ramarna. Under arbetet med boken Skriv populärvetenskapligt har jag och min medförfattare Susanne Rydell fått positiv respons från många håll. Det tolkar vi som att allt fler forskare och experter inser värdet av att så många som möjligt förstår och kan ta till sig information om komplicerade ämnen.

På några decennier har undervisning blivit en akademisk merit. Om ytterligare några år ger kanske också populärvetenskaplig publicering akademiska pluspoäng.

Det tror och hoppas vi!

foto: Jan Vejstad

Mer om skribenten

  • porträttbild Birgitta Klepke

    journalist

    Birgita Klepke är journalist och har skrivit boken Skriv populärvetenskapligt tillsammans med kollegan Susanne Rydell. Förutom att skriva populärvetenskapligt för webbplatser och tidskrifter leder de skrivutbildningar för forskare, experter och kommunikatörer.

Du kanske också vill läsa

Nyhet 3 april 2024

Natalie von der Lehr

De varnar känsliga lyssnare i början av varje poddavsnitt. Forskarna Kristina Alstam och Annelie de Cabo startade podden Med kriminella hälsningar för att ge röst åt socialt arb...

Nyhet 10 januari 2024

Carina Järvenhag

Akademin måste arbeta med forskning på ett både praktiskt och teoretiskt plan. Det menar Helena Hansson som forskar och undervisar om deltagande design vid Göteborgs universitet. D...

Krönika 18 december 2023

När forskare möter journalister handlar mycket om att förstå den andres arbetsvillkor. Bengt Johansson skriver om skillnaderna mellan forskningen och journalistiken.