Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor

Krönika

Låt kungsörnen bli fåglarnas drottning igen

Nyligen deltog jag i en kungsörnsinventering tillsammans med forskare från SLU. Då bytte jag akademiska samtal om litteratur mot akademiska samtal med ornitologer. På dagordningen stod kungsörnars häckning, skriver Britt Farstad.

Inför inventeringen hade vi alla varit ute och spanat och försökt skaffa oss en överblick av hur det ser ut i år. Flera revir vet vi redan är övergivna – andra ser det hoppfullt ut för. En del forskare har särskilt koll på vindkraftparkerna i relation till kungsörnarnas situation. Andra undersöker blyhalter hos kungsörnar i förhållande till bland annat älgjakten och blyhaltigt slaktavfall. De har nyss publicerat en rapport som visar att blyammunition ställer till problem även för kungsörnarna.

Nu är det några år sen jag deltog i kungsörnsinventering för första gången. Det är något otroligt fängslande med de magnifika fåglarna – att få se dem segla på termiken, spelflyga eller sitta stilla tillsammans i en knotig fura. ”Jag vill vara en fågel. Fåglar är inte fria./De har full kontroll”, skriver Aase Berg i Hackers (2016). Så upplever jag dem – de ser ut att behärska sin värld.

Att vara ute i fält med specialister på natur, växtlighet, fågel- och djurliv ger många fascinerande erfarenheter. Det jag inte var förberedd på första gången var kvällarnas föreläsningar av experter på djurens migrationsvägar och hur man med nya forskningsmetoder kan jämföra de olika arternas rörelsemönster. Forskare från SLU berättade om de senaste rönen när det gäller kungsörnarnas migrationsrutter och hur dessa sammanfaller med andra arters rörelsemönster. De upptäcker hur fåglarnas färder i luften sammanfaller med renarnas och älgarnas vandringar på marken och hur klimatet påverkar det hela. De samlar och analyserar information om tillgång på insekter och smådjur – vissa forskare har ägnat hela sitt yrkesliv åt sorkar och lämlar.

Första gången jag deltog i den stora inventeringshelgen föreläste två ornitologer om jakten på ägg- och botjuvar. Det var en upprörande berättelse som förklarade hemlighetsmakeriet kring kungsörninventeringarna. Föreläsningen och redovisningen av tillvägagångssättet var lika spännande som vilken välgjord deckare som helst – de hade fått fast bovarna! Statusuppdateringar med platsangivelser är totalt förbjudet. Så måste det vara när det finns galna samlare som betalar förmögenheter för rovfågelägg och bon. Det finns alltid de som är villiga att ta stora risker för pengar.

Jag lär mig aldrig så mycket nytt på så kort tid som under en kungsörnsinventeringshelg. Det är intressant att ta del av andra vetenskapsgrenar än sin egen. Det är också ett effektivt sätt att ladda både intellektuella och mentala batterier.

Samtidigt är det spännande att använda min egen vetenskapsgren i samband med ornitologiska utflykter, nämligen att gå till texterna. Jag läste om örnar i en mycket gammal text, Dyalogus creaturarum moralizatus, Dialoger om skapelsens sedelära. Det är den första bok som trycktes i Sverige. Boken gavs ut 1483 och där finner jag att det latinska namnet på ”fåglarnas konung” tidigare var aquila, regina avium vilket betyder ”fåglarnas drottning”. Spår från den gamla namngivningen finns kvar i Paracelsius och Dorneus texter, så även under 1600-talet ansåg man att örnen var fåglarnas drottning. Sedan Linnés tid är kungsörnens latinska namn Aquila chrysaetos (Linné 1785, Ekblom, Svenska fåglars vetenskapliga namn, Katrineholm 1991).

En av ornitologerna reflekterade över min upptäckt och funderade på om det kanske varit kvinnor som oftast ägnat sig åt ornitologi, med tanke på att namnet en gång varit ”drottningörn”. Vem vet – berättelserna styr hur vi tänker kring många företeelser i världen. De imponerande fåglarna bryr sig naturligtvis inte nämnvärt om våra föreställningar om deras genusordning. Typiskt och intressant är det däremot att man vid någon tidpunkt har fastställt att den majestätiska örnen måste vara en ”kung”. Genusobalansen är massiv i dessa berättelser om djurens beteende, som ofta används för att förklara mänskligt beteende. Jag röstar för att fåglarnas drottning bör få tillbaka sin gamla plats i våra berättelser om luftens majestäter – och att ett genusmedvetande bör komma in även i berättelser om djurens förehavanden.

I nästa inlägg ska vi tillbaka till science fiction-genren och en relativt ny film där problematiken människa-maskin befinner sig i centrum. Kan det verkligen vara intressant eller meningsfullt att återigen gestalta den gamla frågan om den livshotande – och begärliga – maskinvarelsen?

Mer om skribenten

  • Britt Johanne Farstad

    Lektor i svenska språket

    Hon skriver om litteraturens betydelse och sina tankar kring lärarutbildningen. Britt Farstad disputerade på en avhandling om astronomen och författaren Peter Nilsson och undervisar lärarstudenter i litteratur vid Högskolan i Gävle.

Relaterat innehåll

Krönika 27 februari 2024

Finns det ett annat sätt att använda våra digitala hjälpmedel som skulle föra människor närmare varandra? Annie Lindmark skriver om metaverse – framtidens internet.

Nyhet 14 februari 2024

Redaktionen

Hon skriver om forskares möjligheter att ta fram och förmedla ny kunskap, och om lärosätenas existensberättigande i en föränderlig värld. Åsa Mackenzie är professor i molekylär fys...

Krönika 13 november 2023

Är det ens möjligt att eliminera vissa åsikter, och kan provocerande idéer hänga samman med värdefulla egenskaper? Julia Aspernäs skriver om politisk psykologi.