Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor

Krönika

Lär av hur andra länder utser docenter

När jag kom till Sverige som gästdoktorand 2005 blev jag glatt överraskad av systematiken på Linköpings campus, skriver Solmaz Filiz Karabag.

Där fanns byggnad A, B, C, plan 2,3, korridor A, B, C, etc. Det var jättelätt för mig att orientera mig på universitetet.

Efter ett år reste jag tillbaka till Turkiet där jag disputerade och så småningom också tog docentexamen. Strax därpå återvände jag till Sverige igen och en anställning som lektor. Men då förändrades min bild av det organiserade svenska utbildningssystemet snabbt. Jag blev förvånad över den krångliga akademiska karriären, och då framförallt över docentsystemet.

För mig var det självklart att min docentexamen skulle accepteras i Sverige. Men nej, det var inte alls fallet!

Olika lärosäten har olika regler. Det finns inget övergripande nationellt system som styr vad som krävs för att bli docent. I Turkiet har det funnits ett sådant system sedan 1980-talet. För mig var det självklart att min docentexamen skulle accepteras i Sverige. Men nej, det var inte alls fallet! Kollegor på universitetet, även de som har hand om docentbedömningarna, ifrågasatte att jag hade ett riktigt docentdiplom från Turkiet. De menade att docent är en nordeuropeisk karriärtitel.

Men Sverige kan lära sig mycket av att titta på hur andra länder gör. Därför tänker jag nu dela med mig av det turkiska examinationssystemet för docenter.

En stor skillnad är att det i Turkiet finns ett nationellt universitetsråd (UR) med ansvar för att skapa, utveckla, planera, leda och besluta om docenturer. Docentprövningen påverkas inte av enskilda universitets regler. UR hanterar examen i 13 vetenskapliga huvudämnen. Varje ämne är i sin tur indelat i underämnen, var och en med sina egna krav.

Processen har tre steg.

Steg 1: Kandidaten ansöker om docentexamen. UR granskar om sökande uppfyller grundkraven enligt ett av UR beslutat poängsystem. Om kraven uppfylls, tillsätter UR en docentnämnd som har fem ledamöter och två reserver.

Steg 2: Docentnämnden granskar om kandidaten uppfyller kvalitetskraven för vetenskaplig publicering. Om majoriteten (minst tre av fem ledamöter) godkänner kandidaten, går hen till nästa steg. Om de underkänner, kan kandidaten ansöka om docentexamen i framtiden.

Steg 3: Om kandidaten godkänns bjuds hen in till en muntlig examen, som är en ofta flera timmar lång utfrågning för att avgöra om den sökande behärskar sitt ämne. Om kandidaten godkänns i den muntliga examen meriteras hen som docent, annars kan hen ansöka om muntlig examen senare. I båda fallen måste docentnämnden skriftigt motivera sitt beslut.

Många underkänns för bristande vetenskaplig skicklighet, men tyvärr saknas offentliga siffror på antalet. Dock finns statistik som visar att 3195 akademiker ansökte om docentexamination 2008, och att 600 samma år ansökte om muntlig examen. Det betyder att 600 sökande hade underkänts i sina muntliga examen 2007. Enligt samma statistik bestraffades 28 sökande på grund av oredlighet. De här siffrorna visar att turkisk docentexamination inte bara är en rituell praxis.

När det gäller skicklighet inom vetenskaplig publicering anser jag att det turkiska systemet är ganska avancerat och transparant. Tyvärr är nog den muntliga examen mer subjektiv. Det svenska systemet uppfattar jag inte som vare sig enhetligt eller transparant, när jag pratar med kollegor på olika fakulteter och högskolor. Jag håller med de unga forskare som Curie intervjuade: Sverige behöver tydligare regler och ett enhetligt och transparant system när det gäller docenturer och andra akademiska karriärsteg!

Jag tog så småningom även en svensk docentur.

Ge oss tydligare regler för hur man blir docent (Tidningen Curie) Länk till annan webbplats.

Mer om skribenten

  • Docent vid institutionen för ekonomisk och industriell utveckling

Relaterat innehåll

Nyhet 12 februari 2024

Carina Järvenhag

Om Karins Senters fascination för förortssvenska ska sammanfattas med ett ord får det bli ”Zlatan”. Ett intresse som så småningom ledde fram till avhandlingen ”Att göra förort”. –...

Nyhet 29 januari 2024

Siv Engelmark

Hon har gjort examensarbete på Nasa, doktorerat om planeten Mars och kan varenda replik i filmen Stjärnornas krig. En livslång passion för rymden har lett Ella Carlsson till det nu...

Nyhet 5 december 2023

Eva Annell

Anna Sjöström Douagi älskar forskningsmiljön, men lusten att skapa internationella samarbeten är ännu större. Nu arbetar hon med strategiska initiativ vid Nobelstiftelsen och är bo...