Klä av bluffmonstren med nyfikenhet

2017-11-08

Krönika av Martin Rosvall om konsten att skilja bluffmonster från faktabaserade varelser.

De kommer i många skepnader. Vi känner dem under namn som Lögn, Alternativa fakta, Skitsnack, Dynga och Bedrägeri. De finns överallt och försöker påverka allt vi gör, ofta förklädda i sanningens kläder. De är bluffmonster.

Bluffmonster vanställer faktabaserade argument för att stödja övertygelser. Tvåhövdad orm från aztekiska imperiet. Foto av Geni från British Museum publicerad på Wikimedia Commons.

Att det finns så många monster beror inte bara på att det finns så många monsteruppfödare, utan också på att de sprider sig så fort. Redan 1710 skrev Jonathan Swift i tidningen The Examiner under titeln Political Lying:

Falsehood flies, and truth comes limping after it, so that when men come to be undeceived, it is too late.

Att budbärare och torgmöten har växlats upp till Facebook och Twitter där information lätt tas ur sitt sammanhang och sprids i filterbubblor gör monstren ännu mer livskraftiga i vårt samhälle.

Steg ett är att förstå varifrån de kommer genom att ställa frågorna: Vem har skapat dem? Varför har de skapat dem? Hur har de skapat dem?

För att freda oss måste vi kunna skilja bluffmonster från faktabaserade varelser. Steg ett är att förstå varifrån de kommer genom att ställa frågorna: Vem har skapat dem? Varför har de skapat dem? Hur har de skapat dem?

Ta klimatförändringen som exempel. Från vad du anser vara trovärdiga källor har du hört att det råder 97-procentig samstämmighet bland forskare om att människan är ansvarig för rådande klimatförändring.

Så dyker det upp ett potentiellt monster som skriker att samstämmigheten är baserad på ogrundade påståenden. Du blir nyfiken och letar reda på källan. Snart surfar du in på CO2 Coalitions hemsida och läser deras motto: ”Carbon dioxide is essential for life.” Misstankegraden stärks och du gräver vidare. Du finner att CO2 Coalition skapades av resterna från tankesmedjan George C. Marshall Institute, vars mål var att upprätthålla en fri marknad utan regleringar genom att undanröja olika hot. Klimatförändringen är ett sådant hot eftersom den kräver att vi styr om våra liv genom olika typer av regleringar. Sedan upptäcker du att tankesmedjan bland annat finansieras av olje- och gasjätten ExxonMobil.

Allt som du har hittat pekar på att du har att göra med ett bluffmonster. När du läser Matthew B. Crawfords egna ord efter fem månader som förvaltningschef på tankesmedjan finns det ingen anledning att gräva längre, du står öga mot öga med ett bluffmonster:

The trappings of scholarship were used to put a scientific cover on positions arrived at otherwise. These positions served various interests, ideological or material. For example, part of my job consisted of making arguments about global warming that just happened to coincide with the positions taken by the oil companies that funded the think tank.

Men vad gör man när källan inte är så avslöjande? Eller när monstret uppger falskt ursprung eller inget ursprung alls? En bra ryggmärgsreflex är att ignorera alla anonyma varelser som inte säger var de kommer ifrån. Sedan kan nyfikenheten få gå på frågan om hur varelsen är skapad genom att syna dess skepnad. Vilka analyser och resultat baseras den på?

Risken finns att du har att göra med ett bluffmonster som förklätt sig i vetenskaplig skrud.

Och låt dig inte skrämmas om du peppras med namn på avancerade algoritmer och statistiska metoder. Risken finns att du har att göra med ett bluffmonster som förklätt sig i vetenskaplig skrud. Du behöver dock inte vara professor i statistik för att klä av det. Nyckeln är att titta noggrant på vad som går in och på vad som kommer ut ur analysen: skräp in betyder skräp ut.

Ställ frågorna: Är resultaten rimliga eller för bra för att vara sanna? Är slutsatserna baserade på orättvisa jämförelser? Går det att dra andra slutsatser? Och glöm inte den kanske viktigaste frågan: Har du sökt upp resultaten eller tolkar du dem på ett visst sätt för att de stödjer din eller medlemmarna i din grupps grundläggande världsåskådning? Det är den svåraste frågan. Den kräver klinisk självrannsakan när klickbetet dyker upp i Twitterflödet, för annars riskerar du att själv bli en polariserande röst åt bluffmonstret.

Tro inte att din vetenskapliga bildning gör dig immun, för den gör dig också bättre på att förvrida argumenten så att slutsatsen passar din övertygelse. Till exempel har Dan Kahan vid Yale University visat att konservativa republikaner oftare svarar fel på frågan huruvida konsekvenserna av mänsklig aktivitet ligger bakom klimatförändringen ju mer vetenskapligt bildade de är.

Nyfikenheten förblir ditt bästa försvar. Fortsätt att ställa frågor: Betyder verkligen dessa korrelationer att det finns ett orsakssamband? Görs falsk slutledning av typen ”Eftersom B följer efter A så måste A orsaka B”? Tankefelsfällan används till exempel för att du ska koppla samman vacciner med autism eller för att du ska köpa mirakelpiller för att bli smal, men de antydda orsakssambanden är lika felaktiga som att från observationer att tuppen galer innan solen går upp dra slutsatsen att tuppen får solen att gå upp.

Fortsätt att fråga och ifrågasätta. Gör det till en daglig rutin. Du kommer att bli skickligare för varje dag. Lär av andra – till exempel av mina kollegor Carl Bergstrom och Jevin West på University of Washington som lanserat kursen Calling Bullshit – och lär andra. Över tid kommer din verktygslåda för att klä av bluffmonster att växa. Till slut blir ditt nya sätt att tänka en del av din intuition. Glöm då inte att gräva också där du står. Det må svida att ifrågasätta den egna gruppens sanningar, men smärtan av att inte vara sann mot sig själv blir till slut långt större.