Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor

Krönika

Kan vi undvika ideologisk styrning?

I tidigare inlägg har jag berört forskning som bedrivs med ideologiska motiv, moraliska eller politiska, skriver Christian Munthe.

Jag har kritiserat humanistiska ”kritiska studier” för överdrivna anspråk på att kunna främja ideologiska motiv och jag har kritiserat motståndarna till studierna för att de tror på dessa anspråk. Men ska forskning alls styras av ideologi?

En del menar att finansiärer inte borde satsa resurser på forskning om fenomen som kan ha ideologiska beröringspunkter, till exempel klimat- eller polarforskning, genus, välfärdsarbete eller antibiotikaresistens. Men det vore förstås lika mycket ideologisk styrning om dessa finansiärer valde bort sådana ämnen.

Alla kan enas om att vetenskapliga kvalitetsbedömningar bör styras av inomvetenskapliga kriterier. Det är samtidigt en ideologisk ståndpunkt i sig, baserad på en viss etisk/politisk hållning. Det är alltså svårt att se hur forskning kan undvika ideologisk styrning. Och det gäller även om det bara är utomvetenskaplig ideologi som kritiken riktar sig mot. För när forskning bedrivs i förhållande till externt definierade mål innehåller även inomvetenskapliga kvalitetskriterier ideologiska inslag.

I klinisk behandlingsforskning är till exempel målet att bidra till hälsa och välmående. Enligt en vägledning från den internationella organisationen för medicinska forskningsspecialiteter CIOMS ska sådan forskning utvärderas i termer av ”socialt värde”. På motsvarande vis kan forskning inom ”kritiska studier” bedömas vara mindre värdefull därför att den inte bidrar till ett ideologiskt motiverat syfte (till exempel ökad jämlikhet). Ett annat område är ekonomi. Där finns det tydliga ideologiska drivkrafter inbyggda i centrala forskningsprogram kring marknader, välfärd, samhällelig effektivitet, med mera. Militär forskning, idrottsforskning och demokratiforskning är andra exempel. I alla dessa fall drivs forskningen i enlighet med en åsikt om att något är önskvärt, och forskningens framgångsvariabler påverkas av denna hållning.

Men dessa ideologiska inslag behöver inte underminera andra kvalitetsaspekter. Det måste till exempel självklart finnas en öppenhet för att data och analyser kan gå stick i stäv med ideologiskt önskade mål. Och kritiska studier måste även rymma forskning utifrån andra ideologiska antaganden än de idag gängse.

Så vitt jag vet finns till exempel inget som hindrar en högerextrem agenda inom sådan forskning. Inte heller finns det några principiella hinder att utforska ”diskursiva ordningar” i syfte att stimulera förtryck av olika grupper. På samma vis som få studerar medicin för att lära sig att döda, plåga och lemlästa, så finns få exempel av detta slag. Men detta visar bara att sadister och högerextremister just nu är ovanliga i forskarvärlden.

The Council for International Organizations of Medical Sciences: 2016 International ethical guidelines for health-related research involving humans (English) Länk till annan webbplats.

Mer om skribenten

  • Christian Munthe

    Professor i praktisk filosofi

    Han skriver om forskningens förutsättningar och villkor, med fokus på humaniora och kvalitet. Christian Munthe forskar om etik och värdefrågor. På sin fritid läser han gärna skönlitteratur, spelar musik och simmar i havet.

Du kanske också vill läsa

Debatt 18 februari 2021

Sven Stafström och Bengt Brülde

Att på vetenskaplig grund ifrågasätta resultat ska inte blandas ihop med diskussionen om vilka vägval som bör göras i ljuset av resultaten. För att få ett sunt debattklimat forskar...

Debatt 23 februari 2021

Jonas Björck och Olle Lundberg

Om forskning ska vara samhällsrelevant måste den också ägna sig åt hur vi kommer dit vi borde vara. Att skilja mellan vad som är kunskapsbaserade argument för en åtgärds lämplighet...

Debatt 10 februari 2016

Fallet med den omstridde kirurgen Paolo Macchiarini visar tydligt på behovet av en oberoende instans för att utreda misstänkt oredlighet i forskning, skriver Göran Collste och Stel...