Kan trovärdig forskning leverera snabba svar?

2020-04-28

Krönika av Lars Kloo, huvudsekreterare för naturvetenskap och teknikvetenskap vid Vetenskapsrådet, om hur det stora behovet av kunskap om covid-19 gör att nya preliminära forskningsresultat presenteras i en rasande fart samtidigt som forskningsdebatten blivit medial.

Coronapandemin skapar en uppsjö av forskningsfrågor inom snart sagt alla vetenskapsområden. Kunskapsbehovet är stort. Tack vare grundforskning finns mycket grundläggande kunskap att bygga på. Coronavirus hos djur är kända sedan 1960-talet, överföring till människa för denna typ av virus har skett tidigare, smittspridningsmönster generellt för virussjukdomar är kända osv. Men mycket är också nytt och okänt för just viruset SARS-CoV-2 och dess infektionsmekanismer.

Just här har vi ett grundläggande problem, där vi alla idag har svårt att skilja på vad som är kunskap och vad som är mer eller mindre väl grundade åsikter förmedlade av enskilda experter.

Konsekvenserna av den rådande pandemin går, som alla känt av, långt utöver de rent vetenskapliga intressena. Beslutsfattare ställs inför mycket svåra val, och de flesta vill fatta beslut grundade på kunskap; eller åtminstone tillräcklig kunskap. Just här har vi ett grundläggande problem, där vi alla idag har svårt att skilja på vad som är kunskap och vad som är mer eller mindre väl grundade åsikter förmedlade av enskilda experter.

Forskning är en långsam, rigorös och systematisk process. Den drivs stegvis i en pågående diskussion eller debatt tills någon typ av konsensus i forskarsamhället nåtts. I ett sådant läge betraktas kunskapsläget vara tydligt och fungerar som plattform tills nya hypoteser eller rön säger något annat. Alla forskare kommer inte att dela majoritetens övertygelse, och det är viktigt eftersom denna oenighet driver ett forskningsfält vidare. När diskussionen dör, så dör forskningsfältet. Ju mer komplex frågan är, desto längre tid tar det innan en, åtminstone tillfällig, konsensus rörande kunskapsläget nås, och debatten kan vara animerad.

Ett typexempel rör människans inverkan på de klimatförändringar vi alla kan notera. För 10-15 år sedan var forskarsamhället splittrat, och denna oenighet utgjorde en drivkraft för ny forskning och ny kunskap. Idag råder en vitt spridd konsensus inom området. Forskningsfrågan är långt ifrån avslutad, men det finns en omfattande kunskapsbas för beslutsfattare att använda sig av om de så önskar.

Vi ser många slutsatser grundade på otillräckliga och osäkra resultat – behovet av snabba svar skapar rent av dålig forskning karaktäriserad av brist på kritisk analys.

Debatten kring covid-19 och kommunikationen av ny kunskap är intressant av flera skäl. Den visar mer tydligt än vanligt hur en forskningsprocess fungerar, eller kanske än mer tydligt hur den ser ut när den inte fungerar bra.

Snabba svar på komplexa frågor förmedlas både via öppna och mer slutna kommunikationskanaler. Nya preliminära forskningsresultat presenteras i en rasande fart och forskningsdebatten har blivit medial. Enskilda forskare anlitas som experter inom sina respektive områden och ger svar som, av dem själva eller andra, övertolkas. Preliminära resultat presenteras innan de analyserats kritiskt, och tolkningar och prognoser utfärdas utan redovisning av grundläggande antaganden, svagheter, förenklingar och så vidare.

Detta är också kopplat till ett samtalsklimat som ligger långt från det vi är vana vid inom mindre offentliga forskningsdebatter. Vi ser många slutsatser grundade på otillräckliga och osäkra resultat – behovet av snabba svar skapar rent av dålig forskning karaktäriserad av brist på kritisk analys. Kanske mest orsakad av brist på granskning av kritiska kollegor före publicering eller offentliggörande, avsaknad av sakkunniggranskning. Konflikten mellan behovet av snabba och tydliga svar och den inneboende trögheten i en trovärdig forskningsprocess blir mycket tydlig.

5

1 kommentar

Tack för din kommentar. Den kan komma att modereras innan den publiceras.

  • Bengt J. Nilsson

    Borde inte titeln vara "Kan snabb forskning leverera trovärdiga svar?"

    Min tolkning av LKs krönika är just att forskarsamhället försöker bygga hypoteser på svaga faktaunderlag som sedan kanske inte håller för vidare granskning.
    Det är viktigt för oss som forskare att få lov att säga att vi "inte vet" och att samhället då följer försiktighetsprincipen i hanteringen av frågan, oavsett om det handlar om Corona, NP-fullständighet eller Strindbergs litteratur.
    Vi måste då också visa försiktighet i dialogen med nyhetsrapportörer som ofta försöker ge en svartvit bild av en grå verklighet.

    2020.04.29

Ta del av information om behandlingen av dina personuppgifter