Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor

Krönika

Kalle Anka och drömmen om galna experiment

Krönika av vetenskapsskribenten Anja Castensson om sin kärlek till tecknade serier och hur de kan gestalta forskning.

Jag var en olycklig doktorand. Tyckte inte om att labba, satt hellre och läste webbserier, bland annat PhD Comics, när jag inte läste om vetenskap. PhD Comics görs av Jorge Cham och är en svart humorserie om livet som doktorand. Jag har alltid älskat tecknade serier. Som barn läste jag min pappas gamla Kalle Anka från 50-talet där Kalle gör misslyckade, galna projekt för att bli rik. Som att pumpa en sjunken båt full med pingpongbollar för att få den att flyta upp eller grilla en kalkon på spetsen av en rymdraket.

Att vara forskare var inte så spännande som jag trodde efter att ha läst serier om udda djur i Naturens Under och sett Carl Sagan prata om ”billions of stars”. Korrelationen mellan arbetsinsats och belöning var inte heller lika tydlig som när jag studerade. Ofta gick experimentet fel, och jag fick göra om allt, trots hårt arbete. Och det jag fick fram löste inga stora gåtor och var ändå inte riktigt säkert sant – slumpen kanske låg bakom. Statistiskt säkra slutsatser var en hal best att fånga in.

Att vara forskare var inte så spännande som jag trodde efter att ha läst serier om udda djur i Naturens Under

Doktorsgraden hjälpte mig dock få jobb på en reklambyrå för läkemedelsinformation. Serieintresset var också till hjälp. Ingen vill förstås använda tecknade serier i något som ska verka seriöst, men det var enkelt för mig att förstå hur bild och ord samverkade för att skapa begripliga budskap som snabbt uppfattas.

Någonstans under den här tiden började jag också läsa Unwritten, en tecknad serie om storytelling och propaganda, och Randall Munroes xkcd. Webbserien xkcd med sina streckgubbar började spridas på nätet kring 2005 när skaparen Randall Munroe lade upp sitt klotter samtidigt som han jobbade för NASA. Serien skämtar nördigt med referenser kring programmering och fysik. Inte alls gjort med tanke på att säljas.

Serier visar med sina streck att de är skapade av någon och lämpar sig för att snabbt förklara en poäng

PhD Comics, liksom xkcd, började med penna, papper och en person som hade tillgång till internet. Billigt. För att kunna producera en film krävs ofta att man får tillbaka satsade pengar, och då måste den anpassas till en bredare publik. Skillnaden mellan medierna är mindre idag genom youtube och mobilkameror, men fortfarande har serien fördelen att den ger läsaren större överblick. Läsaren kan själv bestämma tempo, och lätt gå tillbaka och granska påståenden och fakta. När Liv Strömquist slog igenom med sina serier om jämställdhet och kön, underlättade serieformatet för henne att fritt blanda personligt med litteraturreferenser.

Serier visar med sina streck att de är skapade av någon och lämpar sig för att snabbt förklara en poäng. Det blir på seriens prestigelösa sätt med en blandning av humor och totalt allvar. Som när Jorge Cham berättar varför det aldrig kommer finnas en ”cure for cancer”. Eller när Munroe visar växthuseffekten genom att rita upp jordens temperaturkurva i en lång serieruta – berättargrepp som är omöjliga i något annat medium. Båda har sedan dess fortsatt med forskningskommunikation i mer etablerade medier: Jorge Cham gick vidare till film och Randall Munroe till illustrerade textböcker.

Konstigt nog kan fåniga idéer visa sig fungera när man tar dem seriöst

När Munroe för några veckor sen kom till Sverige för att göra PR för sin bok Gör så här såldes biljetterna slut direkt och publiken jublar när han kommer in. Det är ”a book of bad ideas”, säger han från scenen. Men konstigt nog kan fåniga idéer visa sig fungera när man tar dem seriöst, berättar han. Som när marslandaren släpptes på planeten med hjälp av en svävande platta som likt en lyftkran vevade ned den till marken med en lina.

Hans slutsats är att rädslan för att vara fånig och fantisera fritt är ett hinder för att hitta lösningar. Han understryker också att man inte ska förlöjliga bristande kunskap. Inte ens kring välkända fakta, som när någon tror att Titanic bara hänt på filmduken. Istället ska man vara glad att få vara med om något ovanligt: någon som lär sig en sak för första gången. Kanske är det framgångsreceptet för att berätta om forskning? Att ta det löjliga på allvar.

The 200 Most Popular PhD-Comics (Engelska) Länk till annan webbplats.

The Unwritten - tecknad serie om storytelling och propaganda (Engelska) Länk till annan webbplats.

Kunskapens frukt - tecknad serie av Liv Strömquist Länk till annan webbplats.

Webbserien PhD-Comics: Cancer (Engelska) Länk till annan webbplats.

Webbserien Xkcd: A Timeline of Earth´s Average Temperature (Engelska) Länk till annan webbplats.

Mer om skribenten

  • Porträttbild Anja Castensson

    Vetenskapsjournalist

    Anja Castensson skriver om vetenskap i olika former och är disputerad inom genetik.

Relaterat innehåll

Nyhet 10 januari 2024

Carina Järvenhag

Akademin måste arbeta med forskning på ett både praktiskt och teoretiskt plan. Det menar Helena Hansson som forskar och undervisar om deltagande design vid Göteborgs universitet. D...

Krönika 18 december 2023

När forskare möter journalister handlar mycket om att förstå den andres arbetsvillkor. Bengt Johansson skriver om skillnaderna mellan forskningen och journalistiken.

Krönika 24 oktober 2023

Undvik förrädiska förkortningar, skapa en emotionell budget och se till att mötas i ögonhöjd. Anna Sarkadi skriver om brukarmedverkan och vad som krävs när kollegorna i projektet i...