Lisa Winberg von Friesen forskar om hur mikroorganismer i Norra ishavet påverkar – och påverkas av – klimatförändringar. Foto: Rebecca Duncan
Krönika
Jag forskar om klimathotet på en magisk plats
Inom ett par decennier kan Norra ishavet vara fritt från is på sommaren. Lisa Winberg von Friesen skriver om klimatförändringarnas konsekvenser och utmaningarna som polarforskningen står inför.
Ämnen i artikeln:
Arktis. För gemene man – en ganska diffus, kall region högst uppe på vår planet. För lokalbefolkningen – deras hem. För mig som forskare i naturvetenskap – en magisk plats som jag har förmånen att få besöka och att under delar av året kalla min arbetsplats.
Mitt särskilda intresse för Arktis tog fart när jag kom till Nordnorge (Tromsø) som utbytesstudent för tio år sedan och blev blixtförälskad i dessa nordliga ekosystem och samhällen. Det tog inte lång tid innan jag var en del av det sammansvetsade lokala och internationella vetenskapssamhället som omger Arktis som region.
... en magisk plats som jag har förmånen att få besöka och att under delar av året kalla min arbetsplats.
Många studenter, forskare och tekniker jag möter drivs inte bara av sitt forskningsintresse, utan även av en emotionell koppling till just regionen i sig. Detta ger en gemensam grund att förenas kring och gör att många tvärvetenskapliga projekt föds mellan till exempel fysiker, kemister och biologer.
Men glädjen och nyfikenheten grumlas av ett vemod. Havsisen minskar kraftigt i utbredning på grund av den globala uppvärmningen, och Norra ishavet väntas – för första gången på många tusentals år – vara utan is sommartid inom ett par årtionden.
Foto: Rebecca Duncan
Det är i denna sfär min forskning tar plats. Jag är postdoktor i marin mikrobiologi vid Linnéuniversitetet och forskar om hur mikroorganismer i Norra ishavet påverkar – och påverkas av – klimatförändringar.
I takt med att Norra ishavet omvandlas från ett vitt till ett blått hav när isens utbredning minskar, förändras livsvillkoren kraftigt för mikroorganismer som bakterier och växtplankton. Att förstå hur dessa förändringar påverkar kolflöden och vad det betyder för havets produktivitet, är av stor vikt för att förstå Norra ishavets roll både för lokalbefolkningen och i det globala klimatsystemet.
I takt med att Norra ishavet omvandlas från ett vitt till ett blått hav när isens utbredning minskar, förändras livsvillkoren kraftigt ...
Samtidigt kantas polarforskningen av utmaningar. En av dem är dess koloniala historia; de flesta forskare är baserade utanför den arktiska regionen och ovanan att inte involvera varken kunskap från, eller nytta för, lokal- och ursprungsbefolkningen är dessvärre fortfarande utbredd.
En annan utmaning är polarforskningens direkta miljöpåverkan; att fartygsbaserad provtagning i centrala delar av Norra ishavet i nuläget orsakar stora utsläpp av koldioxid går inte att blunda för. Jag möts ofta av en självkritisk syn bland, framför allt yngre, polarforskare där nyttan med forskningen behöver vara tydlig för att rättfärdiga det fotavtryck vi lämnar.
En tredje fråga är hur de arktiska forskar- och lokalsamhällena ska hantera den frustration som uppstår när politiker inte tar forskningsresultat och observationer på allvar. När jag, tillsammans med andra unga polarforskare, anordnade en workshop på ämnet om forskare borde vara tydligare ambassadörer för det föränderliga Arktis var rummet fullpackat av såväl studenter och forskare, som av kommunikationsexperter och representanter för Arktiska organisationer. Luften surrade av frågor så som:
Hur når vi fram med kritiska fakta om Arktis förändring? Kan och bör forskare ta ett aktivt steg in i opinionsbildning? Av och för vem bedrivs forskningen? Motiverar nyttan av vår forskning den miljöpåverkan vi orsakar? Och hur förhåller vi oss till den geopolitiska kampen om Arktis?
Detta är viktiga och komplexa frågor som är nödvändiga att reflektera över. De har stor betydelse för både planetens och polarforskningens framtid.
Kolflöden
Kolflöden syftar på hur kol, till exempel i form av koldioxid eller organiskt material, rör sig mellan atmosfären, havet, havsisen och levande organismer. Flödena spelar en central roll både för det globala klimatsystemet och för havens produktivitet.
Mer om skribenten
Du kanske också vill läsa
Nyhet 17 februari 2026
Krönika 14 januari 2026
Nyhet 16 december 2025