Jag bestämde mig för att skriva en roman om matematik

2021-02-16

Krönika av civilingenjör Martin G Ljungqvist om vikten av att inspirera fler till att studera matematik. Själv har han använt sig av romanformen för detta.

En dag satt jag på en buss och lät blicken glida över molnen på himlen när jag såg en historia framför mig. Den handlade om en polis och en forskare i matematik. Jag hade nyligen läst en fackbok om matematik, Verklighetens kvadratrötter. I den fanns ett kort stycke om ett olöst matematiskt problem som triggade igång mina tankar. Det slog mig att det vore intressant att kombinera matematik och spänning och att det inte verkade finnas så många svenska romaner som gjorde just det. Då bestämde jag mig för att själv skriva en sådan roman.

Spänningsromanen Rubinkretsen tar avstamp i ett av världens mest kända olösta matematikproblem. Polisen Roger är bra på datorer och kryptering i praktiken men har inte den teoretiska kunskapen. Han känner att han behöver gå på djupet och tar därför kontakt med matematikern Julia som forskar inom komplexitetsanalys. Roger och Julia kompletterar varandra och tillsammans börjar de nysta upp rekordstora IT-bedrägerier.

Med Rubinkretsen hoppas jag kunna sprida inspiration kring matematik. Extra angeläget är det med tanke på unga vuxna läsare eftersom matematik är ett viktigt ämne som ofta hamnar i skymundan i flera utbildningar.

Varför finns det inte fler kvinnliga förebilder kopplade till matematik och teknik i svenska filmer och romaner?

Det finns så mycket i samhället där matematik används utan att synas. Ta Maxwells ekvationer. Tillsammans med Lorentz kraftlag är de en grundpelare för att vi kan kommunicera med hjälp av elektromagnetism, radio, telekommunikation, mobiltelefoner, optik och elektriska kretsar. Eller ta Newtons rörelselagar. Med dem kan vi beskriva jordens väg runt solen, hur fotbollar och bilar rör sig eller en helt vanlig cykeltur en söndagseftermiddag i vårsolen.

Matematik är ett brett ämne och en viktig komponent i medicinsk forskning, DNA-analyser, GPS, telefoner, kryptering, betalkort, ekonomi, energiproduktion, hållfasthet i byggnader, prognoser, schemaläggning, statistik, logistik och mycket annat.

Matematik är också en grund för teknik. Tillsammans ligger dessa ämnen bakom automatisering, artificiell intelligens och digitalisering. Kryptering bygger på matematik och är en nödvändig komponent i det digitala samhället.

Men ett digitalt samhälle är sårbart. De senaste åren har samhällsfunktioner blockerats av dataintrång i ett antal olika länder. När vi bygger ett digitalt samhälle vill vi bygga det robust och då behövs människor som kan teknik och som vill jobba med dagens system och framtidens kryptering.

Det finns uppgifter som tyder på att teknikintresset hos unga tjejer tycks avta och att färre väljer en teknikutbildning

Matematik och teknik går hand i hand och det som händer inom teknikområdet i Sverige ser lovande ut. Inför hösten 2020 var det enligt UHR och IVA fler unga än tidigare som ville testa ingenjörsyrket. Men i dagsläget efterfrågar teknikbranschen mer IT-kompetens än vad som verkar finnas tillgängligt i Sverige idag och könsfördelningen är fortfarande ojämn. Det finns uppgifter som tyder på att teknikintresset hos unga tjejer tycks avta och att färre väljer en teknikutbildning.

Varför finns det inte fler kvinnliga förebilder kopplade till matematik och teknik i svenska filmer och romaner? Och varför finns det överhuvudtaget så få skildringar av dessa områden? Förebilder i både fiktiv och verklig form är viktigt för att inspirera unga att välja utbildning.

1 kommentar

Tack för din kommentar. Den kan komma att modereras innan den publiceras.

  • Tove Hjorungdal

    Vad spännande, den skall jag genast läsa!
    Tove H
    professor i arkeologi, GU

    2021.02.22