Hur påverkar klimatet vår hälsa?

Vi frågar oss hur klimatet kommer att påverka vårt samhälle och vår hälsa. Vi gör prognoser för epidemier och folkhälsa utifrån klimatinformation. I vår samtid, präglad av klimatförändringar och naturkatastrofer, finns ett stort samhällsbehov av varningssystem och framtidsprognoser som kan ligga till grund för klimatpolicy och åtgärder. Grovhugget, kan man nog säga, att vi gör klimatmedicin.

I mångt och mycket liknar vår forskning den inom folkhälsa, men med den skillnaden att den naturvetenskapliga prägeln, enligt min erfarenhet, ofta är tydligare i och med arvet från klimatologin. Vi hanterar stora datamängder med klimatinformation och sjukdomsregister, och beskriver relationen mellan väder, klimat och hälsa i olika sammanhang.

Till vår hjälp har vi matematiska och statistiska modeller, biologisk och medicinsk kunskap, och epidemiologisk metodik. Vi producerar prognoser av sjukdomsförekomst relation till framtida väder och klimatinformation, och strävar att omsätta forskningen i innovationer i samhället för att tillmötesgå behov.

Tvärvetenskaplighet och utmaningen att lösa viktiga samhällsuppgifter med forskning är oerhört stimulerande. I mitt doktorandarbete lades grunden till det nationella varningssystemet för värme i Sverige. Idag arbetar jag på flera typer av prognosmodeller i närtid och framtid, bland annat tillsammans med Europas smittskyddsinstitut, ECDC, och Världshälsoorganisationen, WHO. Jag jobbar även intensivt i sydostasien med att utveckla prognosmodeller för denguefeber, och i Kenya med prognosmodeller för malaria.

För ungefär ett år sedan fick jag nöjet att närvara vid ett möte i Vita husets konferenscenter. Skälet var att man i USA insett potentialen av prognoser för epidemier. Visionen är att göra sådana prognoser lika tillgängliga som väderprognoser. Det är alltså inte bara vi på Umeå universitet som ser potentialen och folkhälsonyttan av varningssystem.

Jag tror att jämförelsen mellan väderprognoser och prognoser för sjukdomsepidemier är relevant. Den kan ge oss en bild av vilken typ av information vi kommer att ha tillgång till i framtiden.

Fascinationen kring att kunna skåda in i framtiden är väl knappast något nytt. Arthur Rimbaud skrev, bland annat, en rad om ämnet som fastnade hos både Gunnar Ekelöf och mig:

”Man måste vara siare, man måste göra sig till siare”