Fler forskare borde vara superstjärnor

2015-09-30

Krönika av Linda Strand-Lundberg, ordförande i Vetenskap och Folkbildning, om konsten att få forskning att bryta igenom mediebruset.

Jag hade tänkt inleda denna text med att jämföra Stephen Hawking med någon internationell stjärna från musikens värld. Sedan insåg jag att jag helt saknar kännedom om vilka artister som numera drar fulla hus. Det man lärde sig när man var 15 till 20 år, det förblir resten av livet, förklarade Hans Rosling i en omtalad intervju i dansk TV*. Att min kännedom om musik avstannade för 20 år sedan är inget större problem, men vad händer om våra kunskaper om resten av verkligheten stagnerar på samma sätt?

I en tid då kunskap allt oftare inhämtas genom enkla webbsökningar blir universitetens tredje uppgift betydelsefull. Allt fler forskare startar podcasts, där de diskuterar och folkbildar. På sociala medier bjuder såväl doktorander som professorer på länkar, lästips och korta analyser av aktuella händelser. Samtidigt försöker vissa universitet locka till sig nya grupper genom populärvetenskapliga kurser, MOOCs eller föreläsningsserier.

Aldrig tidigare har kunskap och aktuella forskningsresultat varit så tillgängliga för människor utanför akademin. Trots tidskrifternas betalspärrar, vilka uppmärksammats av Emil V. Nilsson i Curie och trots att artiklar och avhandlingar ofta innehåller ett fackspråk som de flesta av oss inte behärskar, så kan vi ta del av stora mängder kunskap inom vilket ämne vi önskar fördjupa oss i.

Dock gäller detsamma även för pseudovetenskap, sedan länge falsifierade hypoteser och rena påhitt. När myter och ovetenskapliga påståenden får spridning i olika grupperingar står sig ofta den akademiska kunskapen slätt. Tvivelaktiga källor bestående av videoklipp och anonyma blogginlägg tas för sanning när rasistiska fördomar eller medicinska konspirationsteorier presenteras som fakta. Som aktiv i en förening vars syfte är att bekämpa felaktiga föreställningar i frågor som kan avgöras vetenskapligt ser jag detta varje dag.

SOM-institutet har visat att det finns ett stort förtroende för forskare. Braskande tidningsrubriker skriker ut att ”Ny forskning visar…” och ”Nu har forskarna hittat…” vilket genererar klick på tidningarnas webbsidor. Inte sällan rör det sig om celltester i provrör (in vitro), eller mindre undersökningar som ännu ej upprepats. Samtidigt väljer ”alternativa” medier att ignorera forskningskoncensus och enbart hänvisa till studier eller tolkningar som pekar i den riktning man önskar leda läsaren. För den traditionella mediekonsumenten är det långtifrån enkelt att identifiera vad som skiljer enstaka, mindre studiers resultat från vetenskaplig koncensus.

Under sensommaren besökte den kände brittiske fysikern Stephen Hawking Sverige och professor Rosling från Karolinska institutet intervjuades i dansk och svensk TV. Filmklipp och rubriker spreds som en löpeld. Människor fick plötsligt ta del av aktuell kunskap om världen av personer som blivit superstjärnor inom sina respektive områden. De nådde ut till människor som aldrig skulle besöka en öppen föreläsning på ett universitet eller ge sig i kast med att söka bland tidskrifter med open access.

Alla forskare kan eller vill inte bli som Beatles, Madonna, eller vilka dagens musikstjärnor nu må vara. Men det finns så många forskare som ägnar decennier av sina liv åt ämnen som är såväl intressanta som relevanta, men som allmänheten aldrig får kännedom om. Så många vars forskning borde hamna högst på listan över träffar vid en webbsökning. Så många som utifrån sina kunskaper och arbete borde vara superstjärnor!

Så länge vi inte får del av den kunskap som produceras riskerar våra föreställningar om verkligheten att konserveras, eller än värre, formas utifrån felaktiga påståenden från tvivelaktiga källor. Därför är min uppmaning:

Superstjärna eller inte – fortsätt göra podcasts, blogga, debattera, interagera på nätet och sprid kunskap. I en mediebild präglad av klickjakt och braskande budskap är det svårt att bryta igenom bruset. Men nödvändigt.

* Roslings uttalande rörde en föråldrar syn på människors livssituation i framförallt Afrika.

2 kommentarer

Tack för din kommentar. Den kan komma att modereras innan den publiceras.

  • Fredrik

    Skribenten har en något konserverad uppfattning om dagens musikstjärnor. Kanske borde musikindustrin ta fram några forskarstjärnor som kan folkbilda akademiker i dagens popkultur...

    2015.10.02

  • Dennis Nilsson

    Något är på tok fel i världen när män som springer efter en läderkula, belönas med stjärnstatus och tiotals miljoner i ersättning, medans forskare/uppfinnare som utvecklar nya tekniker, som räddar och underlättar livet för hundratals miljoner människor, får ställa sig i skamvrån.

    2015.10.03