Prenumerera på Curies nyhetsbrev

Nyheter, krönikor och debatter om forskarens vardag och aktuella forskningsfrågor. Varje vecka i din inkorg. Ges ut av Vetenskapsrådet.

Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor

Krönika

Ett klick till svensk forskning

Krönika av Pontus Herin om vikten av att forskare syns i samhällsdebatten.

Professor Lars Calmfors skrev för några år sedan en uppmärksammad debattartikel där han tyckte att det var begripligt men samtidigt förödande att forskare flyr samhällsdebatten. ”Vi ser samma vetenskapsförakt i Sverige som den religiösa högern står för i USA med sitt ifrågasättande av evolutionsteorin” skrev den kända nationalekonomen bland annat.

Som journalist i femton år var det svårt att inte känna sig träffad, alltför väl vet jag hur det fungerar på en redaktion. Även jag har ringt upp otaliga forskare för att en artikel ska få ”tyngd”. Ett vanligtvis långt och intressant samtal mynnar ut i ett eller högst ett par korta citat, vanligtvis satta ur sitt sammanhang men klockrena för att belägga en redan bestämd vinkel.

Medias logik brukar det heta. Kanske också ett resultat av den allmänna snuttifieringen där artiklar och nyhetsinslag blir allt kortare och komplexa ämnen får stryka på foten. En sorglig utveckling förstås, där resultatet är att en Alex Schulman eller en Leif GW Persson istället får agera proffstyckare och vilt svinga åsikter omkring sig i de mest skiftande ämnen, trots att det finns forskare som sitter inne på djupa kunskaper om samma ämne.

I maj i år lanserade vi Fjärde Uppgiften, en sajt där forskare inom vitt skilda discipliner ges möjlighet att berätta om sina rön och tankar i en videointervju på cirka 20 minuter. Samtalen präglas av seriositet och eftertanke men också av engagemang och framåtblickande. Syftet är göra forskningen mer tillgänglig för allmänheten. Den vetgirige studenten, pensionären – alla ska här få en bra överblick över spännande forskning som bedrivs vid svenska lärosäten. Och på sikt föra tillbaka forskarna in i samhällsdebatten.

En vanlig invändning är att tjugo minuter är en lång tid i Web-TV världen. Det ligger säkert något i det. Men någonstans på nätet måste det ju finnas ett alternativ till snuttifieringen också, tänker vi. Det är också ett sätt att förhålla oss till och komplettera andra utmärkta sajter som lyfter fram forskning i kortare format, som forskning.se Länk till annan webbplats. och lärosätenas egna informationssidor. Forskning visar dessutom att trenden pekar mot att vi är beredda att se allt längre klipp på internet inte minst därför att datorn och TV:n håller på att växa ihop.

Fjärde Uppgiften har hittills fått ett bidrag från Forskningsrådet Formas, pengar som framför allt gått till att bygga sajten. Tills vidare driver vi jag och mina kolleger projektet vid sidan av andra jobb men målet är att kunna lägga ner mer tid på att utveckla sajten med till exempel forskardebatter och kanske tvärvetenskapliga diskussioner. För att finansiera det kommer vi söka mer bidrag från de stiftelser, lärosäten och myndigheter som har ett intresse av att sprida svensk forskning till allmänheten.

Videointervjuerna på fjärdeuppgiften.se är helt fria och enkla att distribuera för till exempel lärosäten, forskare och media. En annan grundbult är att sajten är oberoende från alla myndigheter, lärosäten och så vidare. Det är viktigt. Utan bakgrund i forskarvärlden känner vi oss inte sällan som elefanter som klampar in i ett glashus, ovetande om konkurrens, rivalitet och murar mellan forskare och mellan institutioner. Detta är mest på gott. Om vi skulle börja tänkta strategiskt i valet av intervjupersoner eller frågor skulle vi sannolikt snabbt tappa vår trovärdighet.

Vi ser gärna att forskarna vi intervjuar har anknytning till ett hyfsat aktuellt ämne som diskuteras i samhället just nu. Gärna också att de har lusten att resonera lite bredare om sitt ämne, än bara kring sitt specifika forskningsprojekt. Men det allra viktigaste är att forskarna brinner för att berätta om sin forskning, lika mycket som vi brinner för det här projektet. Bland de drygt tjugo intervjuer som hittills publicerats på fjärdeuppgiften.se finns en atomfysiker som lyckats filma en elektron, en matematiker som kommit på hur man kan spåra minor med hjälp av avancerade formler och en socialantropolog som nära följt religiösa extremister. För att nämna några. Spännande och fascinerande människor som det är en ynnest att få träffa.

Mer om skribenten

  • porträttbild Pontus Herin

    Journalist

    Pontus Herin är en av grundarna till sajten Fjärde uppgiften. Han är frilansjournalist, på halvtid knuten till EFN. År 2008 utgav han boken ”I Djursholm och Tensta kindpussar vi varandra”. Webbplatsen Fjärde uppgiften

Du kanske också vill läsa

Nyhet 24 september 2024

Eva Annell

Sveriges Radios vetenskapsreporter Lena Nordlund är i ropet. I år har hon både blivit hedersdoktor vid KTH och fått ett journalistpris för framstående forskningskommunikation. Hon ...

Nyhet 18 september 2024

Redaktionen

Nu lanserar Curie en ny seminarieserie om forskares vardag. Curie Talks arrangeras i samarbete med Sveriges unga akademi och landets lärosäten. Fokus ligger på aktuella frågor om f...

Nyhet 14 augusti 2024

Redaktionen

Hon skriver om hur akademin fungerar och relationen till det omgivande samhället. Marie Flinkfeldt forskar vid Uppsala universitet om samtal och kommunikation inom välfärdsstaten. ...