En skola baserad på vetenskap och erfarenhet

2013-07-03

Krönika av Elisabet Nihlfors om behovet av ett skolforskningsinstitut.2013-07-03

Äntligen!

Så är vi många som kommer att utropa den dag ett institut som har till uppgift att systematiskt sammanställa och kommunicera forskningsresultat inom utbildningsområdet inrättas.  Norge, Danmark, Finland, England – i en rad länder finns det numer sådana fristående institutioner. Här öppnar sig stora möjligheter till samarbete.

Förslaget att inrätta ett skolforskningsinstitut är ett av tio som regeringen, Sveriges Kommuner och Landsting och de olika lärarförbunden enats om i syfte att stärka läraryrket (se pressmeddelande på regeringens hemsida 3 juni). Med forskningsbaserad undervisningen ska kvalitet och resultat höjas.

Det finns en mängd forskningsområden som är både relevanta och intressanta för alla med ansvar för utbildning. Det handlar om forskning som rör ett stort antal skolämnen, som belyser klimatförändringar, värdefrågor, individers lärande, liksom alla olika typer av grupprocesser, kollegialt lärande mellan vuxna, ledarskap på alla nivåer, organisationskunskap, konfliktforskning, konstruktion av prov, olika sätt att ge feed-back på osv.  Det handlar om forskning som rör förskolebarn vars nyfikenhet för naturvetenskapliga fenomen ska väckas och vidmakthållas, och om forskning som rör nyanlända barn och ungdomar som utifrån sina skiftande erfarenheter ska lära sig de svenska skolämnena. Det gäller också vuxenutbildning i olika former – även högre utbildning som kanske rentav handlar om att ”lära om” då nya forskningsrön kullkastat den kunskap som tidigare var korrekt och du behöver tänka ”tvärtom”.

Denna spännvidd inom utbildningsvetenskapen gör att de ca 35 forskningsprojekt som varje år finansieras på nationell nivå inte täcker de behov som finns – hur suveräna de än är.

Desto viktigare att ta vara på den forskning vi de facto har. Och med stöd av en fristående organisation som tar ansvar för utbildningsområdet i hela dess vidd kan vi få igång ett arbete i skolan som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet över hela linjen!

Ska det sedan fungera i praktiken måste alla yrkeskategorier inom utbildningsområdet vara involverade i institutets arbete, inte minst skolledare. Organisationen måste byggas upp utifrån de behov som finns. Om forskningsresultaten ska ha en chans att komma till nytta behöver ett förtroende utvecklas mellan alla involverade på olika nivåer. Detta är oerhört viktigt då det fortfarande finns många förutfattade meningar och åsikter om ”rätt och fel” inom utbildningsområdet.

Det kommer att ställas höga krav på institutets arbete; det vi är betjänta av är korrekta sammanställningar som presenterar resultat från högkvalitativ forskning. De första att erbjudas förutsättningar att arbeta med nya forskningsrön bör vara de licentiatlärare som nyligen tagit sin examen. Men naturligtvis krävs ett samarbete även med andra lärare med olika kompetenser.

Den dag det här blir verklighet kan kanske alla vi som arbetar med lärande – inom forskning och inom förskola, skola och höge utbildning – äntligen konstatera att resultat från ett enskilt forskningsprojekt inte kan ge oss mer än vägledning. Men en sammanställning av olika forskningsresultat inom samma eller närliggande forskningsområden ger tillsammans något mer.

Ta del av information om behandlingen av dina personuppgifter