Don’t drink and drive!

Premiärministern Narendra Modi hyllade den historiska händelsen som placerar Indien jämte andra stora rymdnationer som Ryssland, USA och Kina, som också genomfört ASAT-test. I ett tal säger Modi att nedskjutningen kommer att få historiska konsekvenser för kommande generationer.

Det kan man lugnt säga!

Så, vad händer egentligen när man skjuter sönder en satellit? Jo, det skapar ett okontrollerat bälte med hundratals, upp till tusentals, skrotdelar i olika storlekar. Ju högre upp man gör detta, desto längre överlever rymdskrotet innan det bromsas upp av atmosfärens friktion för att slutligen brinna upp eller krascha på jorden. Detta kan ta tusentals år och medan skrotet driver omkring kan det också skada andra satelliter, rymdstationer eller bemannade farkoster.

Något som rymdanvändare fruktat sedan 1970-talet är det så kallade Kesslersyndromet. Det innebär att objekt i rymden krockar med varandra och bildar rymdskrot som i sin tur krockar med andra objekt. Till slut blir det en okontrollerbar kedjereaktion som gör att vi inte längre kan nyttja rymden. Det skulle få förödande konsekvenser eftersom rymdtjänster är oerhört integrerat i vårt samhälle idag.

I januari i år fanns det mer än 128 miljoner rymdskrotsfragment som är mindre än 1 cm och nästan 1 miljon bitar i storleken 1-10 cm. Detta skapar en påtaglig fara för all rymdfart, både bemannad och obemannad.

Vi har fortfarande inte hela bilden efter Indiens så kallade styrkedemonstration. Men preliminära analyser gjorda med bland annat EISCAT-radarn visar att rymdskrotsfragmenten ökat i banor långt över de 300 kilometer där målsatelliten befann sig. Enligt NASA:s beräkningar har risken ökat med 44 procent för att den internationella rymdstationen ska krocka med rymdskrot, något som kan få ödesdigra konsekvenser. Fragmenten kan också krocka med många andra satelliter som nyttjas för exempelvis positionering, navigering, tidsangivelser, miljöövervakning, kommunikation och forskningsändamål. Det kan i sin tur komma att påverka vårt liv där vi dagligen nyttjar en rad olika rymdtjänster.

Nu har flera rymdexperter uttalat sig och sagt att Indiens test inte alls är lika ansvarslöst som Kinas nedskjutning 2007 då de sköt ner sin egen satellit på 850 kilometers höjd. Anledningen är att det tar betydligt längre tid för de kinesiska skrotdelarna att brinna upp i atmosfären. Det här argumentet påminner mig om diskussionerna kring promillehalt och bilkörning, dvs hur många glas man kan dricka innan man går över promillegränsen.

Summa summarum: Det som Indien gjorde är högst oansvarigt. Den indiske premiärministern har helt rätt i att detta kan få stora konsekvenser för kommande generationer. Men inte på det sätt som han tror utan genom att vi kanske inte alls kan använda rymden längre.

Alla nationer måste verka för ett hållbart nyttjande av rymden och inte ägna sig åt denna typ av kräftgång!

Jag har ett budskap:

Don’t drink and drive!

Don’t do ASAT!