Det är forskning med och för lärare vi behöver

2014-05-15

Krönika av Stefan Pålsson om vad som krävs för att skolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. 2014-05-15

Skolans undervisning ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Det slås fast i skollagen. Lärare ska använda väl dokumenterade metoder och arbetssätt som gör det möjligt för alla elever att tillägna sig de kunskaper och färdigheter som anges i läroplanen.

Målet är att eleverna ska lära sig det som de behöver för att kunna fungera i samhället. Det gäller också att säkerställa att demokratin utvecklas och att Sveriges ekonomiska konkurrenskraft bibehålls och stärks.

I december förra året, när senaste PISA-rapporten presenterats, beslöt utbildningsministern att det ska inrättas ett skolforskningsinstitut för att hjälpa lärare förbättra undervisningen. Syftet är att sammanställa och förmedla svensk och internationell forskning som är relevant för skolan och som visar och förklarar hur god undervisning ska bedrivas.

Hjälper det lärare att möta dagens utmaningar och möjligheter och leder det till att eleverna lär sig det som de behöver?

Lärare behöver en bättre inblick i aktuell forskning, men det är knappast tillräckligt. Forskningen måste även knytas närmare deras konkreta vardag. Vad som behövs är alltså inte främst forskning om lärare, utan snarare forskning med och för lärare. Det gäller också att förstå att en sammanställning av forskningsresultat inte är en instruktionsbok där slutsatserna kan användas rakt av.

I likhet med läkaren måste läraren ta hänsyn till situation och kontext när forskningsresultat ska tillämpas i praktiken. Vetenskapliga analyser och observationer kan skapa större sammanhang och bidra till att lösa konkreta problem. Men det gäller att pröva rönen i den egna verksamheten och att undersöka vad som behöver ändras eller läggas till.

Läkaryrket blev en profession under 1900-talet, när läkaren började tillämpa och utveckla vetenskaplig kunskap i sitt dagliga arbete. För att det ska bli möjligt för läraren, krävs tätare band mellan forskning, lärarutbildning och skola. Forskningen behöver utgå från frågeställningar som lärare själva formulerar och som har sin grund i vardagens förutsättningar.

Idag lever vi i en komplex verklighet med stort informationsflöde och snabb förändringstakt. Globaliseringen och digitaliseringen är redan på god väg att omvandla samhället i grunden. I många avseenden behöver lärarna därför tänka om och tänka nytt för att hjälpa eleverna att förstå och hantera detta.

De nya läroplanerna innebär också en besvärlig utmaning för lärarna. Tidigare gällde det att förmedla ett bestämt ämnesinnehåll. Nu ligger tonvikten på utvecklingen av generiska förmågor inom de olika ämnena. Det handlar bland annat om att problematisera, tänka kritiskt, självständigt söka och värdera information, samarbeta samt dra nytta av digitala medier.

I styrdokumenten framställs detta i regel utan problematisering. Men hur går det till i praktiken?

Ett forskande förhållningssätt och ett utvecklat kollegialt lärande kan räta ut frågetecknen. Tillsammans med forskare och kollegor kan lärare kontinuerligt och systematiskt utveckla sin undervisning och hjälpa alla elever att uppnå målen. Det förutsätter dock visioner, förståelse och stöd från beslutsfattare och skolledning. Här finns det idag stora skillnader mellan skolor och mellan kommuner.

Vad krävs egentligen för att skolans undervisning ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i hela Sverige? Förutsätter det kanske en mer genomgripande debatt om hur morgondagens samhälle ska se ut och vilken roll skolan och undervisningen kan spela i det avseendet?

 

Ta del av information om behandlingen av dina personuppgifter