Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor

Krönika

Demokrater och republikaners fördomar om sig själva och varandra

Med bara dagar kvar till amerikanska presidentvalet handlar dagens blogginlägg om forskning på klyftan mellan demokrater och republikaner. Med tanke på de enorma utmaningar som USA står inför är det ju anmärkningsvärt hur lite kongressen lyckas åstadkomma på grund av oviljan att kompromissa, skriver Kimmo Eriksson.

Jag och min doktorand Alexander Funcke har med en webbenkät till amerikaner undersökt hur demokrater och republikaner ser på den egna gruppen och hur de ser på den andra gruppen. Det visar sig att demokrater tycker att demokrater är mycket varmare (snällare, sällskapligare, mer optimistiska och entusiastiska) människor än vad republikaner är. Republikaner anser å sin sida att republikaner är mycket kompetentare (ambitiösare, bestämdare, mer självsäkra och kapabla) människor än vad demokrater är.

Men den andra gruppen håller inte med. Demokrater tycker inte att de är mindre kompetenta människor än vad republikaner är, snarare tvärtom. Och republikaner tycker inte att demokrater är varmare människor än vad republikaner är, snarare tvärtom.

En rimlig hypotes är att dessa fördomar – om att det egna partiets anhängare är bättre människor än det andra partiets anhängare – gör det svårare att kompromissa. Men i undersökningen fann vi åtminstone en sak som alla är överens om: I princip alla anser att de själva är bättre bilförare än såväl anhängare som motståndare! Månne detta vara en gemensam grund att bygga på?

Intresserade kan läsa vidare i vårt manuskript på SSRN:s webbplats Länk till annan webbplats..

Mer om skribenten

  • Kimmo Erksson

    Professor i matematik

    Han skriver om drivkraften för att forska och annat som dyker upp i samtalen med de närmaste kollegerna. Kimmo Eriksson forskar om kulturell evolution och är också gästprofessor vid Centrum för evolutionär kulturforskning vid Stockholms universitet.

Du kanske också vill läsa

Nyhet 29 september 2016

Sara Nilsson

Flitigt använt men hårt kritiserat. Curie har undersökt hur några svenska forskningsfinansiärer och lärosäten använder det omdiskuterade måttet Journal Impact Factor , ett mått s...

Nyhet 28 september 2016

Sara Nilsson

Avgörande för forskares karriärer, stolt presenterat på tidskrifters hemsidor och en faktor vid anslagstilldelning. Det drygt femtioåriga måttet Journal Impact Factor – ett sätt...

Nyhet 13 februari 2018

Sara Nilsson

Att offentliggöra sin forskning som så kallade preprints , före granskning och publicering, är vardag inom vissa fält. Fenomenet – som vissa forskare uppfattar som oumbärligt och...