Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor

Krönika

De viktiga förstagångsväljarna

Så här i supervalårstider är en av många viktiga frågor i vilken utsträckning förstagångsväljarna, här avses väljare mellan 18 och 21 år, kommer att gå och rösta i årets olika val, skriver Maria Solevid.

Det förekommer alltid en viss oro när det gäller förstagångsväljarna och deras benägenhet att rösta. I de riksdagsval där valdeltagandet har minskat har minskningen varit störst bland förstagångsväljarna. Omvänt, i de val där valdeltagandet ökat har ökningen varit störst bland förstagångsväljarna.

Forskningen visar också att väljare som röstar i tre på varandra följande nationella val fortsätter att rösta. Av den anledningen är statsvetare och många andra angelägna om att ytterligare generationer väljare socialiseras in i vanan att gå och rösta. Men vad vet vi egentligen om gruppen förstagångsväljare?

Förstagångsväljare är ingen enhetlig grupp även om vi ofta behandlar dem så. Faktorer som påverkar benägenheten att gå och rösta bland samtliga väljare, gör sig också gällande inom gruppen förstagångsväljare. Det betyder att förstagångsväljare med mer intresse för politik eller från familjer med högre utbildning i högre grad röstar än förstagångsväljare med lägre politiskt intresse eller från familjer med lägre utbildning.

Vidare är det också lägre valdeltagande bland unga väljare som går yrkesinriktade gymnasieprogram jämfört med studieförberedande gymnasieprogram. Samtidigt hittar vi relativt sett lägst valdeltagande bland de förstagångsväljare som inte alls läser på gymnasiet. Vi vet också att familjebakgrund och socioekonomisk status påverkar vilket gymnasieprogram ungdomar väljer.

Det finns också – i mitt tycke – mycket intressanta åldersskillnader inom gruppen förstagångsväljare. Enligt SCB-rapporten Svenskt valdeltagande under 100 år är valdeltagandet bland ungdomar i åldrarna 19-21 år lägre än bland 18-åringar (se diagrammet nedan). Varför är det så?

Det finns två huvudsakliga anledningar som båda har med socialisation att göra. För det första bor en större andel av 18-åringarna hemma jämfört med 19-21-åringar. Enligt en undersökning som utförts på uppdrag av SBAB bor 96 procent av 18-åringarna hemma jämfört med 66, 53 respektive 39 procent bland 19-, 20- och 21-åringar. Eftersom valdeltagandet överlag är att betrakta som högt i Sverige betyder det att sannolikheten för att rösta ökar om man bor hemma med förälder/föräldrar som också går och röstar.

För det andra går en överväldigande majoritet av alla 18-åringar i gymnasieskolan. Detta betyder att sannolikheten för att man får undervisning och information om valen i skolan troligen är högre än om man slutat skolan.

Det finns således potentiellt stora mobiliseringsvinster att göra om vi riktar oss till de svårfångade förstagångsväljare som slutat gymnasiet och/eller flyttat hemifrån. Den stora frågan är givetvis hur vi fångar in dem.

Läs mer:

Oscarsson, Henrik och Holmberg, Sören. Nya Svenska Väljare. Stockholm: Norstedts

Undersökning från SBAB: Så vill unga bo Länk till annan webbplats.

Mer om skribenten

  • Forskare i statsvetenskap

    Hon skriver om forskning inom politiskt beteende. Just nu forskar Maria Solevid om i vilken utsträckning korruption påverkar viljan att rösta.

Du kanske också vill läsa

Nyhet 6 september 2016

Redaktionen

Hon skriver om allt från könstester i samband med OS till nätverkande som feministisk kunskapsform. Erika Alm är lektor i genusvetenskap vid Göteborgs universitet och har i sin for...

Nyhet 18 april 2016

Redaktionen

Hon skriver om kroppar och själar. Virginia Langum forskar om relationen mellan kropp och andliga upplevelser och är docent i engelsk litteratur vid Umeå universtitet. Hon är också...

Nyhet 20 januari 2015

Redaktionen

Han skriver om teknikens roll i vår kommunikation och för vårt samhällsengagemang. Mathias Klang forskar om digitala rättigheter och intresserar sig bland annat för demokrati, open...