Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor

Krönika

De sju akademiska dödssynderna

Krönika av Stefan Einhorn, professor i molekylär onkologi vid Karolinska institutet, om de egenskaper som gör att vi halkar snett i den akademiska världen.

Personlig utveckling ligger i tiden och även inom akademin blir det allt vanligare att utbildningarna innehåller detta element. Vi ska få större självkänsla, lära oss att tänka positivt, bli duktiga på samarbete och öva oss i ledarskap. Jag har inga invändningar mot detta. Det som stör mig är att inte motsvarande intresse läggs på att hantera våra mörka egenskaper, de som vi snubblar på under vår resa genom livet.

De klassiska dödssynderna är en sammanställning av de sju värsta mänskliga egenskaperna som fastställdes år 600 e.v.t. av påven Gregorius I. De bestod av högmod. frosseri, lusta, lättja, vrede, avund samt girighet. För en tid sedan ställde jag frågan om dessa uppfattades som de värsta egenskaperna idag och efter att ha genomfört flera enkätundersökningar kunde jag konstatera att endast en av de klassiska dödssynderna, girighet, kvarstod. De andra hade ersatts av främlingsfientlighet, trångsynthet, översitteri, hänsynslöshet, hat och falskhet.

Missa inget om forskningens villkor. Prenumerera på Curie du också!

Nå, undrar jag, vilka av dessa egenskaper ställer mest till det för oss i den akademiska världen? Vilka mörka sidor får institutioner, grupper och individer att halka snett i det speciella universum som högskolor och universitet utgör? I en helt ovetenskaplig analys presenterar jag nu resultatet av den personliga tankemöda som bygger på 41 års arbete inom akademien (Ja, det stämmer, jag började min akademiska karriär som nittonåring).

I den bok jag skrev om våra mörka sidor, De nya dödssynderna, utgick jag från fyrtio egenskaper och de sju akademiska dödssynderna har valts ut bland dessa. Jag har även rangordnat dem från ett till sju, där ettan är värst. Är du beredd? Här kommer de!

7) Egoism. I en miljö där konkurrensen är hård och ett fåtal lyckas göra akademisk karriär vore det märkligt om egoismen inte frodades. Mot det vill jag ställa min erfarenhet att verkligt framgångsrika akademiker arbetar för att andra ska lyckas.

6) Rädsla. I en omgivning där man inte är värd mer än sin senaste publikation och sitt nyaste anslag är det lätt hänt att man blir rädd och oroar sig för framtiden. Men rädsla urholkar själen och får oss att fatta dåliga beslut. Och vi behöver känna tillit för att prestera och må bra.

5) Respektlöshet. Det borde vara självklart, att vi ska behandla alla människor med respekt. Så är det tyvärr inte. Den akademiska hierarkin leder ibland till att människor sätter sig på höga hästar och behandlar andra därefter. För detta finns inga ursäkter.

4) Missunnsamhet. En egenskap som ibland är väl dold, ibland pyser ur oss som ett punkterat cykeldäck. Missunnsamhet är en helt onödig egenskap som tar bort en del av det goda i livet. För om vi kan glädja oss åt andras framgångar har vi betydligt många fler framgångar som vi kan njuta av, än om vi bara kan glädja oss åt våra egna.

3) Falskhet. En relativt ovanlig egenskap i betydelsen oredlighet (även om vi inte känner till mörkertalet) men som får stora konsekvenser om den avslöjas eller om den förleder forskningsvärlden. Men falskhet kan också handla om att ljuga, baktala, svika etc och i denna betydelse får den också negativa effekter. Igen – tillit bygger upp vårt samhälle!

2) Trångsynthet. Det här begreppet är ju raka motsatsen till hur vi föreställer oss akademien, som ska vara kreativ, där problem belyses ur flera perspektiv och tanken flyger högt och fritt som fågeln. Tyvärr är det långt ifrån alltid så.

1) Prestige. Denna djävul som får oss att tänka på vårt ego framför gruppen, på att vi ska värna om oss själva framför ansvaret mot våra medmänniskor och på vår egen stolthet framför hur vi kan bidra till en bättre värld. Visst kan prestige vara en drivfjäder, men ännu bättre är att höja blicken från det egna jaget och den egna karriären.

Till sist – varför är det viktigt att vi gräver ner oss i våra dåliga egenskaper? Jo, för att om vi känner igen våra mörka sidor har vi möjlighet att hantera dem. Och annars – ja, då blir vi hjälplösa offer för dem, till gagn för ingen.

Mer om skribenten

  • Professor i molekylär onkologi

    Stefan Einhorn är professor i molekylär onkologi och ordförande i Centrum för social hållbarhet vid Karolinska institutet samt författare.

Relaterat innehåll

Nyhet 11 mars 2024

Natalie von der Lehr

Hur handleder man doktorander och hur påverkar deras studieplan det fria kunskapssökandet? Curie har pratat med några forskare som fördjupat sig i handledarrollen och de utmaningar...

Debatt 26 februari 2024

Johan Elf, Uppsala universitet

När det administrativa stödet centraliseras får forskare och universitetslärare mindre tid till forskning och utbildning. Universitetsverksamhet som inte utgår från kärnverksamhete...

Krönika 6 december 2023

Tänk om forskning kunde vara mer som ett maratonlopp. Det borde gå att bryta och komma igen, och även misslyckanden borde kunna få ett erkännande, skriver Natalie von der Lehr.