Därför vinner Sverige Finnkampen i forskning och utveckling

2019-08-20

Hur skiljer sig attityden till forskning åt mellan Finland och Sverige? I denna krönika jämför Marcus Rosenlund, vetenskapsredaktör vid Svenska Yle i Helsingfors, de båda länderna.

“Nobody in their right mind would come to Helsinki in November. Except you, you badass. Welcome.”

Så här löd texten på ett stort plakat som mötte deltagarna i uppstartsfestivalen Slush i Helsingfors i november 2016. Bland annat den brittiska tidningen Telegraph beskrev humorn i fråga som “very Finnish”.

Den onekligen väldigt torra humorn säger någonting om villkoren för forskning och innovation här i Finland. Livet är hårt nog också utan utmaningarna som livet norr om den sextionde breddgraden för med sig. Man ska ha lite fel i huvudet för att välja att bo och verka här. Även som forskare och innovatör.

Vad som än ligger bakom den svenska framgången så kan man inte förneka att någonting har Sverige gjort rätt där som Finland har snubblat.

Samma gäller naturligtvis också för Sverige, i stora drag. Men Sverige har en viss draghjälp från sin långa historia som nation. Sverige har haft tid att etablera sig på världsscenen. Sveriges forskare och företagare kan också stå på sina jättars axlar: Linné, Celsius, Nobel, etcetera.

Sverige har inte heller krigat sedan… ja, sedan man förlorade Finland åt Ryssland under 1808 till 1809 års krig. Finland däremot, vi har utkämpat ett inbördeskrig och två krig mot grannen i öst under vår hundra år korta existens som självständig nation.

Sådant tenderar att rubba även den mest fokuserade forskares cirklar, för att hänvisa till Arkimedes berömda uttalande.

Vad som än ligger bakom den svenska framgången så kan man inte förneka att någonting har Sverige gjort rätt där som Finland har snubblat.

“Finnkampen” i forskning och utveckling (FoU) slutar i en solklar seger för Sverige på samtliga områden. Sverige satsar klart mer resurser på forskning, innovationer och produktutveckling i förhållande till bruttonationalprodukten.

Men Sverige vinner även i en annan, ännu viktigare gren: långsiktighet. Sverige har jobbat konsekvent och förutsägbart för sin framgång medan Finland har saknat en konsekvent strategi, inte minst när det kommer till finansieringen.

Finlands FoU-strategi under 2010-talet har av kritiker i hemlandet beskrivits som velande. Än har resurserna skurits ned, än har de ökats.

Landets förra regering, regeringen Sipilä, ströp finansieringen kraftigt både för universiteten och för Business Finland som har hand om innovations- och investeringsfrämjandet i landet.

F.d. statsminister Juha Sipilä fick sig ett rykte som vetenskapsfientlig efter sitt berömda uttalande från år 2015 om “all världens docenter” som tror sig veta bättre än beslutsfattarna. Inte helt oförtjänt, dessvärre.

Den nuvarande, till sin profil klart vetenskapsvänligare, regeringen har förbundit sig att höja FoU-andelen från nuvarande 2,8 till 4 procent av BNP fram till 2030. Universiteten har också fått ett löfte om mer pengar för att lappa hålet i kassan som den förra regeringen åstadkom.

Men fortfarande kan vi bara se med avund på hur slipstenen dras i Sverige, där den dras av det nationella innovationsrådet, med statsministern som ordförande.

I Finland sköts innovationsstrategin av en uppsjö av brokiga aktörer, med fullmakt från två separata ministerier (undervisnings- och kulturministeriet samt arbets- och näringsministeriet).

Nationella innovationsrådet i Sverige ser inte bara till att finansieringen flyter på, man håller också koll på faktorer som rör efterfrågan för de färdiga produkterna. Låt oss medge faktum: Vi är nybörjare på att “produktifiera” våra innovationer här i Finland, jämfört med grannen i väst.

Om den perfekta heureka!-upplevelsen kräver att vi sitter i en myrstack och dricker Koskenkorva, då gör vi det.

Däremot är vi som sagt ganska bra på galna infall, som det redan nämnda startup-evenemanget Slush, som på drygt tio år har blivit lite av ett internationellt fenomen. Vi är bra på att tänka utanför den där omtalade lådan här i Finland.

Vår brist på vetenskapliga traditioner (jämfört med Sverige) gör också att vi har en viss hälsosam brist på respekt för konventionellt tänkande. Om den perfekta heureka!-upplevelsen kräver att vi sitter i en myrstack och dricker Koskenkorva, då gör vi det.

Men vi har också de traditionella fundamenten i skick: våra skolelever glänser fortfarande i Pisa-undersökningarna, till och med jämfört med Sverige, och vi läser en hel massa. Våra bibliotek hör till de mest välbesökta i världen.

Finländarna har därför ett stort förtroende för vetenskap och forskning. Säljer du vaccinmotstånd och new age-humbug? Gå någon annanstans med din kärra.   

 

Om vi bara hade en egen modern motsvarighet till Alfred Nobel eller Anders Celsius. Eller åtminstone en Christer Fuglesang! 

3 kommentarer

Tack för din kommentar. Den kan komma att modereras innan den publiceras.

  • Mikael Skrifvars

    Som finländare och professor i polymerteknologi vid högskolan i Sverige sedan 2003, så kan jag delvis hålla med om denna analys av skillnaden gällande forskningsklimatet i Sverige och Finland. Det stämmer att mycket är olika, beroende på närhistorien, ekonomin, politik, och inte minst skillnaderna i den folkliga mentaliteten, och detta påverkar även forskningen. De nedskärningar som Finlands förra regering gjorde inom forskning och högre utbildning var obegripliga, och skulle aldrig ske i Sverige. Som forskare i Sverige så har man mera resurser till sitt förfogande, och bättre möjligheter att söka finansiering och det finns även en betydligt starkare industriell sektor med små- och medelstora företag, samt storföretag. Detta betyder dock inte att det är en dans på rosor att verka som forskare inom akademin i Sverige. Konkurrens om forskningsmedel, krav på industriell nytta och medverkan, mera eget administrativt arbete, samt ökade administrativa kostnader i form av påslag är dagliga bekymmer. Studentrekryteringen till många utbildningar inom teknik och naturvetenskap är en stor utmaning att hantera.

    Att tala om en Sverige/Finnkamp i detta sammanhang tycker jag inte är helt korrekt. Jag förstår det skämtsamma i detta, men givetvis ska Sverige och Finland inte tävla mot varandra gällande forskningen, vi ska samarbeta så att vi får bättre resurser och infrastruktur för forskningen, bättre möjligheter att verka i den mycket konkurrensutsatta internationella forskningsmiljön, flera doktorander till forskarutbildningen samt bättre möjligheter att ta fram innovationer baserat på forskningsresultaten. Inom skogssektorn sker detta redan, och här utgör Sverige-Finland kanske den starkaste aktören gällande utveckling av nya material och processer baserat på skogen som resurs. Det finns stora möjligheter till ökat samarbete, för att möta de utmaningar som vi står inför. Vi skall inte ha landskamper inom forskningen, det ska vi ha i ishockey, friidrott och skidåkning!

    2019.08.22

  • Jukka Westermarck

    Jag skulle vara mycket mera nöjd om vi skulle ha lika många internationella framgående universitet som Sverige än höga PISA ranking. Vad gör man med PISA poäng, kan man äta eller sälja dom? Några universitet innovationer kan man all fall sälja. I Finska: "Mitä niillä PISA pisteillä tehdään, voiko niitä pisteitä syödä tai myydä? Vai pitäisikö meidän mieluimmin seurata Saksan, Ruotsin ja Tanskan tietä jossa koululaiset pärjäävät PISA pisteissä hieman Suomea huonommin, mutta he saavat korkeatasoiseen tieteeseen perustuvaa jatkokoulutusta huomattavasti korkeatasoisimmissa yliopistoissa kuin Suomessa?" https://tiedeedella.blogspot.com/2018/12/mika-on-tiedepolitiikan-rooli.html

    2019.08.22

  • Mikael Skrifvars

    Givetvis är det så att höga PISA poäng borde ses i bättre resultat i universiteten. Det handlar då om att kunna erbjuda de som går ut gymnasierna med bra betyg attraktiva utbildningar, med bra lärare och faciliteter för att bedriva bra forskning, samt även forskargrupper som kan attrahera forskningsanslag. Detta är en utmaning, men även en möjlighet till samarbete Sverige-Finland! Gällande innovationer som kommer från universitetens forskning, det har tydligt framkommit i debatten att man måste bli bättre i Sverige att ta fram innovationer baserat på den akademiska forskningen.

    2019.08.22

Ta del av information om behandlingen av dina personuppgifter