Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor

Foto: Jorge Fernadez Salas, Unsplash

Krönika

Att utforska och samverka kring framtider

Samverkan och forskningskommunikation är en av våra mest värdefulla akademiska allmänningar. Dialogen bygger förtroende och respekt för olika kunskapshorisonter, problemformuleringar, tidslogiker och arbetssätt, skriver Marie Cronqvist.

Varje lärosäte har säkert vid något tillfälle satt samman en grupp med uppgiften att formulera relevanta framtidsfrågor, skriver Marie Cronqvist. Ofta har fokus legat på utarbetandet av strategiska planer för forskning, utbildning och administration. Sådana grupper tenderar att dyka upp och försvinna mycket snart efter uträttat konkret värv. Framtiden dateras ju så snabbt.

Lunds universitet sjösatte 2018 en helt annan typ av framtidssatsning och bildade den tvärvetenskapliga gruppen LU Futura, där jag hade den stora förmånen att få vara biträdande verksamhetsledare. Gruppen skulle arbeta i tre år och bestod av 13 personer varav tre i ledningsgruppen, en representant från vardera av LU:s åtta fakulteter och två studeranderepresentanter. Vi kallades för en tankesmedja för framtidsfrågor, men gjorde tydligt redan från början att det inte handlade om någon tankesmedja i en snäv eller politisk bemärkelse.

Det rörde sig om en helt annan och experimentell verkstad för tankar och idéer kring tänkbara framtider – nästan alltid angivna i plural. Arbetet skilde sig på ett fundamentalt vis inte bara från opinionsbildande tankesmedjor utan också från en framtidsforskning av mer klassiskt snitt, med dess utarbetande av modeller och prognoser. Istället arbetade Futura explorativt och fokus låg på att finna nya tvärvetenskapliga frågor som kunde knådas i öppna samtal med det omgivande samhället.

Teman vi tidigt valde att arbeta med rörde framtidens klimat, arbetsliv, utbildning och hälsa. I vetenskapsfestivalen ”Framtidsveckan” beredde vi plats för framtidsrelaterade forskningsfrågor och bjöd in allmänheten att ta del. I utställningen ”Carbon Ruins” gjordes en återblick på vår egen tid utifrån en framtid, där problemet med fossila bränslen var löst. I en lång rad panelsamtal, så kallade Futurasamtal, möttes beslutsfattare, näringsliv och forskare för att diskutera allt ifrån havshöjning och livsmedelsförsörjning till Brexit och språktest för invandrare. En seminarieserie om framtidens arbetsliv tog upp frågor om AI och digitalisering, den åldrande befolkningen, samt språk och kommunikation. I en stor studentenkät fick vi en bild av studenternas syn på sin egen och världens framtid.

I utställningen ”Carbon Ruins” gjordes en återblick på vår egen tid utifrån en framtid, där problemet med fossila bränslen var löst.

Futura hade just funnit sitt årshjul, arbetat upp kontakter och hittat former för verksamheten då pandemin slog till. Vår verksamhetsledare Lynn Åkesson beskrev det som att framtiden plötsligt drabbat oss. Som för alla universitetets verksamheter blev 2020 och 2021 för oss år som präglades av snabb och aktiv anpassning till en ny verklighet. Tyvärr valde Lunds universitet att i just detta läge avveckla istället för att utveckla Futura.

Det finns säkert en anledning till att det blev så. Vi kan bara hoppas att vårt universitet plockar upp de erfarenheter av explorativt, tvärvetenskapligt framtidstänkande och inte minst de konkreta format vad gäller samverkan med externa aktörer som Futura arbetat fram – en angelägen kunskapsöverföring som också utvärderingen starkt rekommenderade. Stafettpinnar kan vara aldrig så omsorgsfullt svarvade, men de faller till marken om det inte finns någon att lämna över dem till.

För oss på förstasträckan (den inledande och, visade det sig, avslutande) var detta en fantastiskt rolig och givande erfarenhet. Samverkan med externa aktörer och med allmänheten på Framtidsveckan, arbetet med alla arrangerade panelsamtal, seminarieserier, debatter, utställningar, ljudvandringar, bloggar, poddar och filmer gav oss många lärdomar.

Att som aktiv forskare mitt i karriären få tid för tvärvetenskapliga samtal och projekt som är av helt och hållet utforskande och experimentell karaktär är förmånligt. Att i varje projekt, från ax till limpa, känna tryggheten i ett nära samarbete med en professionell vetenskapsjournalist med järnkoll på universitetets helhet och med ett brett kontaktnät utanför – ja, det är ovärderligt.

Att som aktiv forskare mitt i karriären få tid för tvärvetenskapliga samtal och projekt som är av helt och hållet utforskande och experimentell karaktär är förmånligt.

För egen del fick jag i arbetet med Futura möjlighet att sätta ord på värdet av samverkan. Trots att jag alltid funnit det stimulerande, så visste jag aldrig riktigt exakt hur berikande det kan vara. Sannolikt kommer jag att bygga in samverkan som en naturlig del i kommande forskningsprojekt. Jag ser samverkan och forskningskommunikation som en av våra mest värdefulla akademiska allmänningar. Dialogen är naturligtvis utsatt för påtryckningar och utmanas på olika sätt, men ansvarsfullt utförd så bygger den förtroende och respekt för olika kunskapshorisonter, problemformuleringar, tidslogiker och arbetssätt.

Förmodligen är denna dialog aldrig så viktig som när vi blickar mot framtiden tillsammans.

Mer om skribenten

  • Marie Cronqvist

    Lektor i journalistik och mediehistoria

    Hon skriver om tvärvetenskap, samverkan och forskningspolitik. Marie Cronqvist har studerat föreställningar om hot och trygghet i efterkrigstidens och kalla krigets medielandskap.

Relaterat innehåll

Nyhet 10 januari 2024

Carina Järvenhag

Akademin måste arbeta med forskning på ett både praktiskt och teoretiskt plan. Det menar Helena Hansson som forskar och undervisar om deltagande design vid Göteborgs universitet. D...

Krönika 18 december 2023

När forskare möter journalister handlar mycket om att förstå den andres arbetsvillkor. Bengt Johansson skriver om skillnaderna mellan forskningen och journalistiken.

Krönika 24 oktober 2023

Undvik förrädiska förkortningar, skapa en emotionell budget och se till att mötas i ögonhöjd. Anna Sarkadi skriver om brukarmedverkan och vad som krävs när kollegorna i projektet i...